Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 ? 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid.

En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning.

Sexuellt tvång har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, där kvinnor är utsatta i högre utsträckning än män (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvång är en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie är att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berättelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer många exempel på hur kvinnorna förhåller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Syftet med detta självständiga arbete var att utifrån bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollärares erfarenheter och tankar kring små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör ämnet så tabubelagt och svårt att bearbeta. Genom detta även lyfta fram barns rätt till integritet. Intresse fanns även av att få fram vilken sorts kunskap som används och vilken som egentligen krävs för att tillgodose barns sexuella utveckling på bästa sätt. Utöver fokusgruppen användes ett intervjuunderlag som formulerats utifrån syftet med arbetet och som två förskolechefer svarade på.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad pågrundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genomnormer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbarabegärsriktningar inom samhället.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ettbegär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begärsrelationer.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på tre gymnasiesärskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingår och hur den bedrivs. Våra frågeställningar är:1. Vilka teman och ämnen ingår i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sällan i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning på tre olika gymnasiesärskolor i Göteborgsområdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjälp av fyra olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

The aim of the study was to examine how child investigators in the police force interpret and apply the notification of preliminary investigation (FuK) and the po-lice act in their child investigative interviews with alleged victims of sexual abuse. Questions at issue were how child investigators relate to FuK 17-19 §§, re-garding child investigative interviews and to FuK 16 § and the police act 3 §, re-garding their co-operation with social services. The theory and method used in this study was Sociology of Law. Qualitative interviews were conducted with eight child investigators, one from each police district in Stockholm. The results of the study conclude that despite special qualifications, child investigators may find themselves in difficulty in receiving or interpreting information from chil-dren, therefore they may need to consult a person with expert knowledge.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället?En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet..

Bakgrund: Det finns ungefär 25 000 stomiopererade i Sverige. Anledningarna till varför stomi erhålls är olika där kolorektalcancer är den vanligaste bakomliggande sjukdomen. De förändringar som stomin medför innebär ibland annat en påverkan på livkvalitet, kroppsbild men även sexualitet. Det sistnämnda området, sexualitet, är ett ämne som utifrån ett omvårdnadsperspektiv ofta blir åsidosatt av sjuksköterskan. Sexualitet har genom åren främst handlat om reproduktion men fokus ligger numera på den sexuella hälsan där även andra problemområden ingår, där bland fysiska funktionsnedsättningar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur socialarbetare i olika kommuner i Sverige resonerar kring homosexuella som vill bli fosterföräldrar. Mina övriga frågeställningar är hur de beskriver ett bra familjehem, och hur de resonerar om barnets perspektiv (när det gäller barn som placeras i samkönade familjehem). Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden genom att telefon-intervjua sju socialarbetare. De teorier som jag har valt, och som jag har använt mig av för att analysera mitt insamlade material är: Socialkonstruktivismen, Gayle Rubins modell om de sexuella hierarkierna, och Queer teorin. Det visar sig att homosexuella fosterföräldrar fortfarande är en minoritetsgrupp. Men trots det betonar socialarbetarna att fosterföräldrarnas sexuella identitet inte ska påverka utredningen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptäcktes under uppsatsens gång och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade på de olikariskerna som barn med funktionsnedsättning kunde utsättas för och i vilken utsträckning.Riskerna varierade från psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ämnesområdet söka, granska och sammanställa befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsättning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jämförelse till barn utan funktionsnedsättning.

Studien är en utvärdering av behandling som utförts på en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, där patientgruppen utgörs av kvinnor och män med erfarenhet av sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhälsoproblem av Västerbottens läns landsting och utvärdering av behandling för den här gruppen är viktig att göra som ett led i folkhälsoarbetet, men också för att undersöka om det är möjligt att bedriva tidsbegränsade behandlingar med bibehållen vårdkvalitet och goda behandlingsresultat.Studien baseras på ett patientmaterial bestående av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under åren 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 års ålder, 43 % i förskoleåldern. Drygt hälften av patienterna uppger övergrepp från flera förövare. Mer än 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianåldern för gruppen är endast 29 år.