Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt.

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Networking is an important part, for organizations, in the recruitment process. This since the emergence of Internet networking has become more common and the organizations finds that networking is applied more frequently in the recruitment process. Organizations have noticed that networking often is a more cost efficient option compared to traditional recruitment. Since networking in the recruitment process has increased, we intend to investigate if and how it affects the composition of organizations. This thesis aims to examine networking in the recruiting process, and aims to make no differences between networking offline and online.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen.

Word-of-mouth marketing (WOM) has been considered as one of the most effective marketing tools, yet the least understood. While its lucrative effects have been well proven in academic studies worldwide, little is yet known of why consumers engage in WOM, and what factors actually drive this sought-after behavior, particularly in an online context. While today's research lacks holistic views on the simultaneous effects of multiple WOM-drivers, this paper takes on a meta-analytic approach by building on the pertinent literature to construct an aggregated model, including several previously acknowledged drivers divided into two categories: (1) Brand related drivers and (2) Personal and situational drivers. The authors then empirically examine what drivers are the most influential on WOM in an online social media context. By doing so, this thesis does not only contribute to marketing managers' better understanding of online communications management, it also sheds light on the theoretical knowledge of the behavioral drivers of WOM.

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

Sammandrag Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur pedagogerna på en förskola i Värmland upplever att införandet av TAKK har påverkat barnens språkutveckling. Jag ville också undersöka hur de språkutvecklande aktiviteterna på en småbarnsavdelning har förändrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen använde tecken på alla avdelningar på förskolan. Jag kom fram till att den största skillnaden när det gäller språkutvecklande aktiviteter är att de har infört TAKK på småbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjälp av observationer och intervjuer på den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna på förskolan upplever att tecken är bra för alla små barns språkutveckling eftersom de har upptäckt att barnen fått ett mer utvecklat språk sedan metoden infördes. Litteraturstudierna bekräftade att TAKK kan användas till alla barn, även små barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna på förskolan upplever mindre frustration i barngruppen då barn och pedagoger förstår varandra mycket bättre idag.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i syfte att främja delaktighet samt beskriva mätinstrument som används för att mäta delaktighet hos personer med traumatiska hjärnskador. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget inom området. En litteratursökning genomfördes och de artiklar som hittades blev kritiskt granskade med hjälp av analysmallar. Resultatet från de sju valda artiklarna presenterades i två kategorier som beskriver interventioner och instrument som arbetsterapeuter använder för att främja delaktigheten. En kategori blev ?interventioner för att kompensera för nedsatt kognitiv förmåga? med två underkategorier ? använda hjälpmedel? och ?träna och lära nya strategier?, den andra kategorin blev ? Instrument för att mäta delaktighet?.

Varje år går svenska staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras.

Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta på exempel på utomhusaktiviteter som kan innebär rörelseträning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen användes barnobservationer för att få svar på syftet. Barnobservationerna genomfördes på två förskolor. Resultaten stämmer bra överens med litteraturen i det fall att det är viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det är i leken som barnen tränar på olika rörelser.

Syftet med denna studie var att belysa föräldrars uppfattningar om och påverkan på barns fysiska aktiviteter. Syftet var även att belysa fysisk aktivitet och motion som en fråga om hälsa och lärande. Studien gjordes för att undersöka hur föräldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hälsokontext samt att se hur föräldrar som en del i barns lärande kan påverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrågor.

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte är att studera pedagogers inställning till lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt deras föresatser när det gäller att ge leken utrymme och använda den som redskap för lärande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta ämne överensstämmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som påverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten använts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrån problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt att deras strävan är att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begränsar möjligheterna till detta..