Sök:

Sökresultat:

455 Uppsatser om Sexuell tvćngsmässighet - Sida 27 av 31

Kvinnors upplevelse av sexualitet under och efter bröstcancerbehandling : En litteraturstudie

Bakgrund: Bröstcancer Àr kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehÄlla flera metoder som kirurgi, strÄlbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet Àr ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger mÄnga biverkningar som kan pÄverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvÄrdnad av hela mÀnniskan behöver hon ha kÀnnedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förÀndras under och efter bröstcancerbehandling.

Are we allowed to have sex?

Syftet med uppsatsen Àr att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. VÄrdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till mÀnniskor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att mÄnga patienter aldrig fÄr nÄgon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förstÄelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor sjÀlva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett Ärs erfarenhet av att vÄrda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen Äterkom stÀndigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera pÄ tre nivÄer; den individuella nivÄn, den organisatoriska nivÄn samt pÄ den normativa nivÄn.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? En diskursanalys av begreppet sexmissbruk

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? ? En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R. Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction. Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force. Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden?s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet.

Sjuksköterskors arbetet med frÄgor om sexuell hÀlsa i omvÄrdnaden av stomiopererade patienter samt anvÀndandet av PLISSIT-modellen som hjÀlp i arbetet : - En enkÀtstudie

SammanfattningKonstÄkning har blivit en alltmer fysiskt krÀvande idrott dÀr utövarna tvingas trÀna bÄde hÄrdare och lÀngre pass. PÄ grund av detta Àr de utsatta för skaderisk. Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de vanligaste skadorna inom konstÄkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka Àr de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 Äringar inom svensk konstÄkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.

Men, mÀn har ocksÄ bröst!

Stora insamlingar görs Ärligen till bröstcancerforskning. En grupp som oftast förbises i dessa sammanhang Àr mÀn som drabbas av bröstcancer, de utgör endast ca 1 % av all incidens, men förtjÀnar likvÀl uppmÀrksamhet och god omvÄrdnad. Medias uppmÀrksamhet och vÄrdpersonals kunskap om bröstcancer baseras nÀstintill uteslutande pÄ kvinnlig bröstcancer. Syftet Àr att beskriva upplevelsen av bröstcancer bland mÀn och och bidra till synliggörandet av denna patientgrupp, vilket kan minska onödigt vÄrdlidande och stÀrka vÄrdande relationer mellan patient och sjuksköterska. Formen Àr en litteraturstudie, dÀr vetenskapliga artiklar granskats.

Ett obekvÀmt möte. Hinder och möjligheter för sjuksköterskan vid samtal om sexualitet

Bakgrund: Sjuksköterskan ska utifrÄn ett helhetsperspektiv och med god kommunikation som verktyg identifiera patientens behov. Vi upplever att behovet av omvÄrdnad i relation till sexuell hÀlsa exkluderas inom vÄrden vilket utgör ett hinder för holistisk omvÄrdnad. Attbortse frÄn patientens behov av samtal om sexualitet kan innebÀra att omvÄrdnadsbehoven baseras pÄ sjuksköterskans förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr attbelysa hinder och möjligheter för sjuksköterskan att initiera och genomföra samtal om sexualitet med patienten. Metod: Vald metod i denna uppsats Àr litteraturstudie med en induktiv ansats.

Sexualitet och kroppsuppfattning hos kvinor som genomgÄtt gynekologisk cancer

BakgrundI Sverige dör nÀstan 1000 kvinnor varje Är av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras Ärligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strÄlning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebÀra bÄde fysiska och psykologiska förÀndringar, vilket kan pÄverka sexualitet, kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla.SyfteSyftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan pÄverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.MetodDetta var en litteraturbaserad studie.

?Och dÄ mÄste han ivÀg, bort, ut liksom!?. En kvalitativ studie om uppbrottsprocesser. Fyra kvinnors berÀttelser om kampen för att ta sig ur sina relationer med vÄldsamma mÀn.

VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr en allvarlig och omfattande problematik som förekommer i alla lÀnder vÀrlden runt, oavsett samhÀllsklass, etnicitet och religion. MÀns vÄld mot kvinnor utövas oftast pÄ bÄde fysisk, psykisk samt sexuell nivÄ. Konsekvenserna Àr förkrossande för kvinnan och det kan dÄ vara nÀstan omöjligt för henne att bryta sig loss frÄn förhÄllandet. Syftet med denna studie Àr att belysa vad som gör att en kvinna slutligen bryter upp ur vÄldets mönster och lÀmnar sin vÄldsamma man för gott. Vi vill sÀrskilt granska vilka verktyg som gör att en kvinna fÄr rÀtt förutsÀttningar till att Äterskapa maktutövningen över sitt liv.

Jag Àr vÀl ingen sexuell? - En textanalys om barns sexualitet inom förskolans arena

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet Ă€r att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollĂ€rares förutsĂ€ttningar att arbeta med detta utifrĂ„n valda dokument samt hur detta kan pĂ„verka barns utveckling. Metoden som anvĂ€nds för att besvara forskningsfrĂ„gorna Ă€r en kvalitativ innehĂ„llsanalys. DĂ€rtill anvĂ€nds bĂ„de förskolans och grundskolans lĂ€roplan för att urskilja hur Ă€mnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsvĂ€sendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillĂ€mpas för att synliggöra förskollĂ€rares utbildning angĂ„ende barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommittĂ©ns uppdrag samt förslag till ett mĂ„ldokument gĂ€llande de pedagogiska verksamheterna.

Tro, hopp och Clip Art-bilder : En kvalitativ receptionsstudie av Stockholms stifts reklamannonser

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Barn som far illa- Röntgensjuksköterskans kunskaper och agerande vid misstanke om barnmisshandel.

Bakgrund: Barn som far illa Àr ett förekommande problem i samhÀllet. Barnmisshandel definieras som skador som inte kan förklaras med olycksfall och innefattar allt frÄn vanvÄrd till fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Enligt SocialtjÀnstlagen och anmÀlningsplikten, som hÀlso- och sjukvÄrdspersonal innefattas av, ska varje misstanke om barnmisshandel anmÀlas. För att röntgensjuksköterskan ska uppmÀrksamma problemet behöver den peri-radiografiska processen fungera, vilket innebÀr att röntgensjuksköterskan ska ha kunskap för att kunna observera, bedöma, planera, genomföra och utvÀrdera omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten Àr att utforska kunskapslÀget kring anmÀlan vid barnmisshandel ur röntgensjuksköterskans perspektiv.

En studie om hur stereotyper pÄverkar hur bemanningsföretag selekterar i samband med rekrytering

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

High five med heteronormen. Sjuksköterskors upplevelser och praktiker för att vÄrda patienter av motsatt kön.

Bakgrund: OmvÄrdnadsforskning med genusperspektiv Àr ett eftersatt omrÄde. Ett vanligt anvÀnt begrepp nÀr ett genusperspektiv ska anlÀggas Àr heteronormativitet. Det Àr tÀnkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. DÀr ingÄr en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete Àr begreppet professionalitet centralt.

Oss horor emellan? ? en undersökning av gymnasieflickors bruk av och uppfattningar om skÀllsord

Ungdomars sprÄkbruk Àr stÀndigt i opposition mot vuxenvÀrlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars sprÄk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skÀllsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars sprÄk, t.ex. skÀllsordsbruket, kan vara ett sÀtt att se nya normer och vÀrderingar vÀxa fram.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur flickor pÄ gymnasiet uppfattar och anvÀnder skÀllsord för att jÀmföra hur deras bruk ser ut jÀmfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har ocksÄ varit att undersöka om flersprÄkighet pÄverkar uppfattningar om och bruk av skÀllsord.

"Med bara tvÄ cm kvar finns ingen ÄtervÀndo" ? Attityder och tankar kring sex, relationer och strategier i sexuella möten hos högskolestuderande mÀn

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gÀller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner nÄr detta i högre grad ut till unga kvinnor Àn mÀn. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mÀns syn pÄ sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestÄende av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande mÀn, 20-29 Är, rekryterade pÄ en högskola i södra Sverige. FrÄgor kring platser och tillfÀllen att trÀffa nya kontakter, olika former av relationer samt sÀkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->