Bakgrund: Omvårdnadsforskning med genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.

Ungdomars språkbruk är ständigt i opposition mot vuxenvärlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars språk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skällsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars språk, t.ex. skällsordsbruket, kan vara ett sätt att se nya normer och värderingar växa fram.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur flickor på gymnasiet uppfattar och använder skällsord för att jämföra hur deras bruk ser ut jämfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har också varit att undersöka om flerspråkighet påverkar uppfattningar om och bruk av skällsord.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde.

Att känna sig ledsen, olycklig och nedstämd ibland är helt naturligt. För att nedstämdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. I dag behandlas depression med kognitiv terapi eller medicinering. Några exempel på läkemedelsgrupper är Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), Tricykliska antidepressiva (TCA) och Selektiva Serotoninåterupptagshämmare (SSRI). SSRI-läkemedlen verkar genom att hämma återupptaget av serotonin i CNS-neuronen.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige.

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden.

Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper ? tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund.

Bakgrund: Patienten skall enligt personcentrerad vård ses som en egen unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar. Sjuksköterskor ska enligt lag och föreskrifter bemöta alla patienter med samma respekt för integritet och värdighet. Enligt Socialstyrelsen är det ett krav att patienters integritet och värdighet respekteras och att de oavsett ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet och sexuell läggning ska visas omtanke och respekt. Negativa attityder hos sjuksköterskor kan påverka vården och göra mötet sämre än nödvändigt. Syfte: Att identifiera vad som påverkar sjuksköterskans attityd i mötet med suicidala patienter.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella på ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år. Syftet bröts ner i följande tre frågeställningar; 1). Upple-ver personalen på ungdomsmottagningen några specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och hur beskrivs i så fall dessa? 2). Är frågor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angående ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och i så fall på vilket sätt? 3).

Bakgrund: Idag är gynekologisk cancer en stor diagnosgrupp som inte beaktas i samma grad somresterande cancerdiagnoser i svensk cancersjukvård. Gynekologisk cancer innebär att de kvinnligakönsorganen drabbas, det vill säga livmoder, äggstockar och de yttre könsorganen. Varje år fårcirka 2900 kvinnor i Sverige en gynekologisk cancerdiagnos. Den sexuella hälsan är något som ärunikt för varje individ och något denne måste få möjlighet att själv uttrycka och medverka i för attuppnå. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuellarelationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck,diskriminering och våld.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.