I vÄr studie vill vi genom tvÄ fokusgruppsintervjuer av bÄde unga killar och tjejer exemplifiera hur den sexuella relationen kan se ut bland dagens ungdomar. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss utav temat att ha sex mot sin vilja. UtifrÄn frÄgor som rör detta Àmnet kommer vi i studien fram till att man betraktar killen som den sexuella parten i relationen, medan tjejen betraktas som betydligt mindre sexuell. Informanterna uttrycker att killars sexualitet kan ha svÄrigheter pÄ det sÀttet att man som kille förvÀntas vara sexuell, lever man inte upp till de förvÀntningarna finns risken att man betraktas som omanlig. Hos tjejer Àr det tvÀrtom, Àr du som tjej för sexuellt frigjord riskerar du att bli betraktad som hora.

Denna uppsats studerar Sodom och GomorraberÀttelsen bÄde med avseende pÄ tillkomsthistoria och undersöker Àven hur den har förmedlats vidare i den judiska tolkningstraditionen. Den centrala frÄgestÀllning Àr huruvida denna denna berÀttelse handlar om sexuell synd eller ej. Har den alltid anvÀnds för fördömandet av homosexuella? Det tydliga svaret som undersökningen visar Àr nej! Uppsatsen behandlar ocksÄ Leviticus text rörande homosexuella relationer samt ger tolkningsförslag till denna..

Syfte Sexualiteten Àr en viktig del av mÀnniskor vÀlbefinnande. Trots att forskning visat att samtal om sexualitet pÄ behandlingshem kan vara till stor hjÀlp under institutionstiden tas Àmnet sÀllan upp. Jag vill fÄ en djupare förstÄelse av hur personalen beskriver sina kunskaper om sexualitet och bemötande av densamma pÄ behandlingshem.FrÄgestÀllningar - Hur beskriver personalen pÄ behandlingshem sin kunskap om sexualitet?- Hur tÀnker personalen kring bemötande av sexualitet pÄ behandlingshem?Metod Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och dels gjort en semistrukturerad intervju, dels skickat ut ett antal frÄgeformulÀr med mestadels öppna frÄgor. Personalen som svarat pÄ frÄgorna arbetar pÄ ett LVU-hem och ett LVM-hem.

Ett anvÀnt begrepp nÀr det gÀller tonÄrstjejer och sexualitet Àr sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie Àr att nÄ en ökad förstÄelse av vad som pÄverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonÄrstjejer, utifrÄn berÀttelser av tvÄ professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet Àr ocksÄ att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrÄn ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar frÀmst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonÄrstjejer samt att deras förmÄga att ta sjÀlvstÀndiga beslut i relation till sexualitet Àr avhÀngt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod anvÀndes vid tolkningsförfarandet.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Syftet med denna uppsats Àr att se hur migrationsverkets dokument förhÄller sig till personer som söker asyl i Sverige pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka begrepp framstÄr som viktiga i vÄr empiri och hur anvÀnds dem? Hur förhÄller sig migrationsverket till heteronormativitet i de dokument som vi analyserar? Presenteras det en ideal person som söker asyl pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning i dokumenten? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi anvÀnt oss av kritisk diskursanalys som metod och queerteori och makt som teoretisk tolkningsram.VÄra huvudresultat i uppsatsen Àr att migrationsverket anvÀnder sig av trovÀrdighet och öppenhet utifrÄn en bestÀmd uppfattning kring vad dessa begrepp ska innebÀra. Detta leder i sin tur till grÀnsdragningar och en heteronormativ uppfattning gÀllande den asylsökande. I och med att man har en tydlig bild av vad som ska ingÄ i trovÀrdighet och öppenhet sÄ sker det automatiskt ett osynliggörande av mÀnniskor som inte uppfyller de rÀtta kriterierna..

Bakgrund: Sexualitet Àr vÀsentligt för mÀnniskans identitet, relationer och upplevelser; ett komplext livsomrÄde. StrÄlbehandling som ges till kvinnors bÀckenregion pÄverkar hennes sexuella förmÄga genom biverkningar till hud och slemhinnor som ger smÀrta och obehag samt minskad komfort i underlivet. Ofta ges inte den adekvata information som patienten har rÀtt till pÄ grund av fördomar och okunskap. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnors sexualitet pÄverkas av strÄlbehandling mot bÀckenmaligniteter och kvinnornas behov av information. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturöversikt utifrÄn 10 artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Yttre och inre faktorers pÄverkan pÄ sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort. Bakgrund: AbortfrÄgan Àr kontroversiell ur en internationell aspekt. Kvinnors rÀtt till sin sexuella hÀlsa begrÀnsas nÀr de nekas vÄrd vid abort. VÄrdpersonalen bör frÀmja kvinnors rÀtt till sexuell och reproduktiv hÀlsa. Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort.

Klamydia Àr idag den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Antalet klamydiafallhar ökat i Sverige sedan 1997 och mest bland ungdomar i Äldern 15 till 24 Är. Syftet med denna studie var att kartlÀgga kunskapslÀget om klamydia hos elever i Ärskursnio i Sverige och att undersöka varifrÄn de fÄtt information och kunskap.En enkÀt med bÄde strukturerade och ostrukturerade frÄgor delades ut i tvÄniondeklasser i Göteborg. Av 28 möjliga respondenter valde 26 av dessa att delta i studien.Materialet frÄn datainsamlingen analyserades dels i statistikprogrammet SPSS och dels enligtkvantitativ innehÄllsanalys.Respondenterna visste generellt att klamydia Àr en könssjukdom som smittar viasex/samlag och att 9/10 fall av klamydia Äterfinns bland dem som Àr 15-29 Är. NÀstan allarespondenter visste att man kan skydda sig mot klamydia genom att anvÀnda kondom.

Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov, om vilket patienten behöver kunskap för att utföra egenvÄrd efter sjukdom. HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste orsaken till akut sjukvÄrd och patienterna har ofta frÄgor om sexualitet i relation till sjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans roll inom sexualrÄdgivning till patienter med hjÀrtsjukdom. Litteraturöversikten baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som analyserats, tematiserats och sammanstÀllts i kategorier respektive underkategorier. Trots upplevt ansvar utförs sexualrÄdgivning i liten omfattning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om man pÄ socialkontor i Göteborg arbetar pÄ nÄgot sÀtt för att klienter ska kÀnna sig bekvÀma med att ta upp frÄgor av sexuell karaktÀr, bÄde i det faktiska samtalet vid det första mötet med klienten och i skriftliga material, samt vilka regler kring detta som gÀller pÄ arbetsplatsen. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med tvÄ socialsekreterare. Jag har Àven granskat de dokument de anvÀnder i sina samtal med klienter samt om de pÄ nÄgot sÀtt anvÀnder vÀntrummet för att öppna upp för denna typ av samtalsÀmne. För att gÄ Àn mer pÄ djupet nÀr det gÀller hur man kan arbeta för att öppna upp för samtalande om frÄgor av sexuell karaktÀr har jag Àven intervjuat en kurator pÄ en ungdomsmottagning. Utöver det har jag intervjuat en person vilken arbetar pÄ en verksamhet som arbetar med utbildning och information riktad till personer som arbetar inom Göteborgs stad via e-mail.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar till viss grad Àr begrÀnsade i deras sÀtt att uttrycka en sexuell identitet, pÄ grund av begrÀnsade nÀtverk. Det har ocksÄ visats att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar som identifierar sig med en hbtq-lÀggning Àr mer utsatta för negativa fördomar och begrÀnsande möjligheter. Syftet med denna studie Àr att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer pÄverkar personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin bestÄr av tvÄ fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har ocksÄ genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet Àr skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol Äret innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner pÄ sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvÀndning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 frÄn mödravÄrden i Mellansverige.

Bakgrund: HIV (humant immunbristvirus) och AIDS (förvÀrvat immunbristsyndrom) Àr en av nutidens största utmaningar för den globala folkhÀlsan. Indien har den tredje största inhemska befolkningen levandes med HIV i vÀrlden. I landet utgör ungdomar en tredjedel av de som smittas med HIV varje Är och orsaken till detta Àr troligen sexuella kontakter med prostituerade. Större delen av jordens unga befolkning saknar tillgÄng till utbildning om sexuell och reproduktiv hÀlsa. Studier visar att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med prevention av HIV/AIDS.