Sökresultat:
3652 Uppsatser om Sexuell aktivitet - Sida 24 av 244
Daglig fysisk aktivitet i skolan ? en kvantitativ studie i årskurs sex
År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillägg där det framgår att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivå, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de går på en 6-9: skola eller på en F-9: skola.Enkätundersökningen genomfördes under hösten 2005 på fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrågade besvarades enkäten av 157 elever i årskurs sex. Utifrån resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.
Arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel Skleros till aktivitet och delaktighet i vardagen
Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom två olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlätta utförande av aktivitet; Att sätta mål tillsammans med klienten; Att informera, bekräfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende på vad personer med MS själv anser vara viktigt, vad de har för förutsättningar och på vilket sätt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom också hur viktigt det är att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans sträva mot samma mål. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekräfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lättare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen på ett pedagogiskt sätt skapas en förståelse för de tankar, känslor och beteende som kommer av den påfrestande situationen som sjukdomen innebär..
Vem där? : Extraversion, narcissism och Facebook-aktivitet hos unga vuxna
Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan graden av extraversion och narcissism, och hur man använder Facebook. I studien deltog 114 ungdomar, varav 70 kvinnor och 44 män. För skattning av extraversion användes en del av NEO-FFI. För skattning av narcissism användes delar av NPI. Ett eget instrument konstruerades för skattning av aktivitet på Facebook.
Homo, gay, flata - är inte det samma sak? En diskursanalytisk intervjustudie med icke-heterosexuella kvinnor
Based upon theories founded on social constructionism, and criticism raised against these theories, this study aims to present a more complex perspective on non-heterosexuality from what has earlier been presented in Swedish lesbian, gay, bisexuality and transsexuality research. Fourteen semi-structured interviews with non-heterosexual women were analyzed using a discourse analytic approach. Four discourses about sexuality were described: "definition, preferably as either-or (heterosexual or homo-sexual)", "normality", "sexuality as constant and unchangeable", "sexuality as homogenous". Different ways of relating to and challenging the positions offered through these discourses were discussed. In conclusion, the study discussed which implications these findings have for psychologists working with non-heterosexual women, and how discursive positioning can be understood from within a psychological framework..
Personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmärgsskada : En litteraturstudie
En ryggmärgsskada drabbar ofta unga personer mitt i livet, det innebär att många kroppsliga funktioner blir nedsatta eller förloras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmärgsskada. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga studier, publicerade åren 1989-2011. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, analysen resulterade i fem kategorier: Att stänga ute sin sexualitet, Att sakna information om sexualitet, Att kroppen är ett hinder, Att självbild och relationer påverkas, Att upptäcka nya sätt till sexuell njutning. Personer upplevde sig som mindre attraktiva efter skadan och hade svårt att skapa nya relationer, de upplevde att de fick för lite information om sexualitet.
Öka äldres fysiska aktivitet : ett planeringsverktyg för glesbygder
Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i
glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för
varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara
65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare
har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar
fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd
miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön
i glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla
uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.
"På hjul i skolan" : En studie om rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan
Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?? Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.
Finns det skillnader i orsaker till arbetsrelaterad stress hos män och kvinnor? : En litteraturstudie
Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet och motorik i förskolan Pedagogers syn på rörelsens betydelse
Abstract
Detta examensarbete är skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln på vårt arbete är Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn på rörelsens betydelse. Vi läser till förskollärare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap på Malmö högskola.
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger på två olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur använder pedagogerna sig av inne- och utemiljön på förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna är pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens påverkan på barns utveckling och lärande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnå strävansmålen i läroplanen när det gäller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter inom ämnet.
Sambandet mellan undersökningsinstrument för fysisk aktivitet som används för barn med övervikt
SammanfattningAtt undersöka en befolknings fysiska aktivitet ger beskrivande data utavdagsläget samt att resultatet fungerar som mätinstrument för hur en framtidaintervention ska utformas. Syftet med denna studie var att se om någotsamband förelåg mellan tre olika undersökningsinstrument för fysiskaktivitet, som används för med barn med övervikt. Metod: Deltagarnamättes, vägdes, skattade sin fysiska aktivitetsnivå (frågeformulär), testade sinfysiska prestationsförmåga (sex minuters gångtest) och deras fysiska aktivitetmättes (accelerometer). Resultat: Åtta flickor, 7-13 år, med ett Body MassIndex (BMI) på 26 ± 3,7 kg/m2deltog. Majoriteten skattade sig vara fysisktaktiva 30-60 min/dag under vardag och helg, men som grupp var skattningensignifikant lägre på helgen.
"Den lilla moroten, en piska i ryggen": Fysisk aktivitet på recept- ur förskrivarnas synvinkel
Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, upplever arbetet med att förskriva recept på fysisk aktivitet. Metoden som användes var en kvalitativ intervju i form av personliga- och telefonmöten. Frågorna var halvstrukturerade och riktades till olika professioner inom hälso- och sjukvården. Totalt var det sju deltagare i studien, varav fyra sjukgymnaster, en läkare, en barnmorska och en distriktssköterska. Materialet har transkriberats och sedan analyserats med en innehållsanalys.
Fysisk aktivitet integrerat i skolan - Pedadogers syn på kroppen
Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra.
Sexuella anspelningar i TV-reklam
TV-reklam blir allt mer utmanande för att lyckas urskilja sig från mängden och användandet av sexuella anspelningar i TV-reklam blir allt vanligare. Syftet med denna uppsats var att belysa konsumenters uppfattning om vad som utgör en sexuell anspelning i TV-reklam samt huruvida den är acceptabel eller inte. Vi ville också kartlägga skillnaderna mellan män och kvinnors och mäns uppfattning när det gäller dessa frågor. För att uppfylla syftet med denna uppsats genomfördes två fokusgruppintervjuer, en bestående av bara kvinnor och en bestående av bara män. Studien visade att det finns ett antal grundkriterier som kan sammanfogas på olika sätt för att skapa en sexuell anspelning i en TV-reklam.
Sexuell påverkan och coping vid behandling av cervixcancer en litteratur studie
Hansson, L & Nielsen, S. Sexuell påverkan och coping vid behandling av
cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sexualitet och kvinnlighet
påverkas hos kvinnor som behandlats för cervixcancer, samt de copingstrategier
kvinnorna använder sig av. Metoden var en litteraturstudie som byggde på åtta
vetenskapliga artiklar.
Individuella upplevelser av sexuallivet efter en förvärvad hjärnskada-en intervjustudie
Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse.