Sökresultat:
1076 Uppsatser om Sexualförövare - Sida 34 av 72
Jazzpiano: Improvisation utifrÄn musikaliska och kreativa parametrar
Syftet med arbetet var att undersöka hur min improvisation pÄverkades av olika förutbestÀmda parametrar och förutsÀttningar, bÄde musikaliska och kreativa.Jag gjorde fem olika experiment dÀr jag, genom att applicera olika parametrar pÄ min improvisation, undersökte hur jag pÄverkades och vad som hÀnde. Jag spelade Àven in referensimprovisationer för att ge en bild av hur jag improviserade vid tiden för examensarbetet. I improvisationsexperiment 1 undersökte jag sus2- och sus4ackord och kvartsackord/kvartsstaplingar. Improvisationsexperiment 2 bestod av att jag skulle improvisera horisontellt/visuellt över klaviaturen och alternera mina fraser uppifrÄn respektive nerifrÄn samt improvisera med korta/lÄnga fraser och toner. Till mitt tredje experiment hade jag förutbestÀmda rytmer som jag skulle improvisera med.
Marin insatsstyrka - övningar med vÀpnad strid i fokus?
Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens mÄlbild 2010. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersÀttas av internationella övningar. Tre förband som kan tÀnkas ingÄ i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrÄn kraven pÄ förmÄga till vÀpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk MÄlsÀttning. VÀpnad strid Àr ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav pÄ förmÄgor som stÀlls i TOEM.
LĂ€sundervisning - LĂ€rarnas metoder
BAKGRUND:Ute i verksamheten kan man se att pedagogiken ofta utgÄr frÄn Vygotskijs sprÄksyn, vilkenhandlar om att eleverna lÀr sig bÀst nÀr de sjÀlva Àr aktiva. Detta har sin grund i detsociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, som betonar att lÀrandet sker i samspel med andramÀnniskor. Vygotskijs teori visar sig pÄ olika sÀtt ute i verksamheten. Exempelvis belysesdenna nÀr pedagoger pratar om att lÀsningen mÄste vara meningsfull och engagerande, samtatt eleverna bör marineras i lÀsning. Den visar sig ocksÄ i olika lÀsmetoder, som fÄr framdenna meningsfullhet.
Attityd pÄ köpet? : Om unga konsumenter och co-branding
I dagens samhĂ€lle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot bĂ„de reklam och de varumĂ€rken som florerar i den, vare sig den Ă€r omedveten eller medveten. En mĂ„lgrupp som ses som lĂ€ttpĂ„verkad, men Ă€ndĂ„ har en stark medvetenhet om olika varumĂ€rken Ă€r ungdomar. Som ung gĂ€ller det att passa in men Ă€ndĂ„ stĂ„ ut, att hitta sig sjĂ€lv trots grupptryck och pĂ„tryckningar frĂ„n omvĂ€rlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer frĂ„n olika sorters marknadsföring som alla utsĂ€tts för varje dag.Denna studie Ă€mnar undersöka ungdomars attityd till olika varumĂ€rken och hur attityden till enskilda varumĂ€rken kan pĂ„verka samarbete i form av co-branding, men Ă€ven hur den upplevda passningen kan pĂ„verka resultatet. Respondenterna Ă€r elever pĂ„ SkĂ€rgĂ„rdsgymnasiet i Ă
kersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.
Etniska konflikter ? nÀr uppstÄr de inte? En fallstudie av Zambia frÄn sjÀlvstÀndigheten till idag
Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.
Mobila enheter integrerade med affÀrssystem : AnvÀndningsomrÄden och effekter för serviceföretag
I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..
Verifiering av ERTMS-signalprojektering : TillÀmpning mot Estland
Inom EU finns ett regelverk som strÀvar efter interoperabilitet att det ska vara lÀtt att kunna resa och göra affÀrer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tÄg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfÀrdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gÀller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pÄgÄende och kommande projekt. För att nÄ detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhÄllande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hÀnvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet Àr att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen pÄ helt nya strÀckor i Sverige och internationellt. Detta Àr nÄgot som Ànnu inte Àr standardiserat.
Den psykiska ohÀlsan i ett sekulariserat samhÀlle
VÄrt moderna samhÀlle Àr naturvetenskapens glansepok. Det som kÀnnetecknar naturvetenskapen Àr att den Àr fri frÄn religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen mÄste alla pÄstÄenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lÀmnar inget utrymme för hÀnvisning till vare sig vÀrldsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar Àr ytterst ogiltiga för den moderna mÀnniskan.
Digital Brösttomosyntes ? ett diagnostiskt komplement till digital mammografi : En litteraturöversikt
Tidigare forskning visar att mammografiscreeningar bidragit till en ökad överlevnad i bröstcancer tack vare tidigt upptÀckt av sjukdomen. Dock fanns det ett omrÄde inom vilket mammografi hade begrÀnsad diagnostisk förmÄga. Det var körtelrik bröstvÀvnad dÀr cancer kunde döljas för bildgranskade radiologer. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om digital brösttomosyntes kan förbÀttra detektion/sensitiviteten för bröstcancer, sÀrskilt i tÀta bröst, och pÄ sÄ sÀtt bidra till att minska antalet intervallcancrar. Som metod valdes att göra en evidensbaserad litteraturöversikt grundad pÄ kvantitativa studier.
Handslaget : en kvalitativ studie av fyra idrottsföreningars syn pÄ Stockholmsmodellen
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka fyra idrottsföreningars syn pÄ Handslaget, utifrÄn Stockholmsmodellen. FrÄgestÀllningarna Àr följande:1) Vem styr över Handslaget, d.v.s. vem har den organisatoriska makten?2) Vilka gynnas nÀr idrottsföreningars och skolans fÀlt korsas?3) Vilka konsekvenser kring idrottsföreningars engagemang i skolan framtrÀder i Stockholmsmodellen?MetodI studien intervjuades fyra personer som var och en representerade olika nÀtverk och företrÀdde var sin idrottsförening. Intervjumetoden var av kvalitativ art med öppna frÄgor. Intervjuerna sammanstÀlldes och analyserades utifrÄn forskningslÀge och teori. ResultatFöreningarna har en organisatorisk makt, i nÄgot nÀtverk Àr Àven kommunen styrande.
Ett företag i det socialt oacceptabla
Den svenska MMA marknaden Àr idag under hÄrd kritik. MÄnga mÀnniskor menar att det endast Àr kriminella som hÄller pÄ med kamsport och att de tÀvlingar som arrangeras Àr ren brutalitet. Trots det hÀr sÄ har vi idag vÀldigt stora aktörer pÄ den svenska marknaden som inte bara klarar sig utan Àven vÀxer. Men organisationerna har fortfarande den allmÀnna opinionen emot sig. Företagen försöker att framstÄ som sÄ sportsliga och godartade som möjligt och de menar att MMA inte Àr vÄld utan en idrott.
Den illegale kombattanten och kriget mot terrorismen
Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har prÀglat diskursen kring det rÀttfÀrdiga kriget med dess sÀrskilt utmÀrkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gÀllande diskussionerna kring rÀttfÀrdig krigföring. Studien visar ocksÄ att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nÀmnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemÀrkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus frÀmst pÄ dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rÀttfÀrdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rÀtt.
VÄtmarken i odlingslandskapet : en attitydundersökning bland jordbrukare i SegeÄns avrinningsomrÄde
FrÄn förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har vÄtmarkerna
spelat en betydande roll för mÀnniskans val av bosÀttning och överlevnad. Man vet
att i till exempel SkÄne och MÀlardalen Àr hela 90 % av vÄtmarkerna borta.
VÄtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av vÄtmarker
skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom Àr det sedan lÀnge
kÀnt att vÄtmarker fungerar som nÀrsaltfÀllor. Eftersom olika utslÀppsbegrÀnsande
ÄtgÀrder varit otillrÀckliga, har anlÀggning av vÄtmarker blivit en viktig ÄtgÀrd för att
minska kvÀveutslÀppet till havet.
Fram till 1960-talet dikades vÄtmarker ut med statliga bidrag för att öka mÀngden
jordbruksmark.
"Tjejigt och killigt - allting Àr inriktat till nÄgot" - en studie om könskodning pÄ gymnasieskolans program
I vÄrt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ hur ungdomar och studie- och yrkesvÀgledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen pÄverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig pÄ vÄra praktikerfarenheter dÀr vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmÀrksammade pÄ detta Àmne av frÀmst vuxna i skolvÀrlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram Àr ett outforskat Àmne vilket motiverade oss att forska inom Àmnet med sÀrskild fokus pÄ ungdomarna. I vÄr undersökning har vi frÀmst utgÄtt frÄn Hirdmans genusteori.
Vi har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer i tvÄ könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.
Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀsrskilt stöd i förskolan
Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.