Jag har valt tre teman ur vÀrdegrundsboken och jÀmför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebÀr att förmedla kultur.Ett konstaterande Àr att skolans kultur och vÀrdegemenskap förmedlande uppdrag Àr motsÀgelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen Àr sammansatt av ett bestÀndighets, kontinuitets och ett förÀndringsuppdrag. Det Àr tÀnkt att skolan ska spegla sitt samhÀlles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionÀr och dÀrmed bana vÀg för ett framtida samhÀlle som pÄ bestÀmda sÀtt skiljer sig frÄn dagens. Det stÀlls krav pÄ att personalen ska förmedla kulturellt bestÀmda vÀrden och upprÀtta kultur som överensstÀmmer med dessa vÀrden.

I följande arbete har jag studerat betyg och bedömning i den svenska dagspressen mellan Ären 2000-2008. Till arbetet har jag valt cirka 100 tidningsartiklar frÄn den svenska dagspressen. Syftet med arbetet var att undersöka olika uppfattningar om betyg och bedömning som kommer till tals i dagspressen. Jag har ett stort intresse av att lÀgga fokus pÄ debatten kring betyg och bedömning i den samhÀlliga diskussionen i dagstidningarna som sÀllan beskrivits sÄ omfattande i den formella politiken i regeringen eller riksdagen. I arbetet har jag kommit fram till att det förekommer olika uppfattningar om betyg och bedömning.

Sverige Àr idag ett land med etnisk och kulturell mÄngfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhÀllet, som mÄste motverkas. Det blÄser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik Àr nÄgot som gör ansprÄk pÄ att vara sant och verkligt för detta Àmne. Den konstituerar vad som Àr möjligt för den invandrade pÄ sÄ sÀtt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rÀtt till arbete, vilket pÄ ett sÀtt utgör diskursens maktförhÄllanden.

BolagsskattesÀnkningen genomfördes den 1 januari 2013, mÄlet med sÀnkningen var att stimulera Sveriges tillvÀxt dÄ en sÀnk bolagsskatt sÀgs öka investeringsviljan. Med sÀnkningen ville man ocksÄ minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lÄgskattelÀnder. Att bolagsskattesatsen sÀnktes vÀckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det Àr som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses pÄverka bolagsskatten och som valts ut Àr utlÀndska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundÀrt och bearbetats i det analytiska programmet R.

År 1997 godkĂ€nde riksdagen ?nollvisionen?, en inriktning som innebĂ€r att infraÂŹstrukÂŹturen i Sverige (1998-2008) ska utformas sĂ„ att inga mĂ€nniskor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En av de metoder som anvĂ€nts för att minska antalet mötes- och omkörningsolyckor och singelolyckor med svĂ„ra personskador Ă€r alternativa 13meters vĂ€gar som VĂ€gverket Ă€r ansvariga för. För att höja trafiksĂ€kerheten pĂ„ landets vĂ€gar byggs vissa vĂ€gstrĂ€ckor om till 1+1, 2+1 eller 2+2 vĂ€gar med ett vajerrĂ€cke som sĂ€rskiljer körbanorna. Avsikten med detta arbete har varit att utvĂ€rdera om de ?alternativa 13meters vĂ€garna?, 2+1 vĂ€gar med mittmonterat vajerrĂ€cke, har medfört nĂ„gra problem och förĂ€ndringar i polisens arbetssĂ€tt vid utryckning.

The purpose of this study is to survey how the Sweden Democrats? success in the latest election to the Swedish parliament has changed teaching in social science. The main question is: in what way has the success of the Sweden Democrats influenced social science teaching? This leads to following sub-questions: 1) how do the social science teachers define the Sweden Democrats, 2) how do teachers relate to the Sweden Democrats in the classroom, 3) has there been a change in students? political opinions and 4) were there any discussions or proposals from the school administration which followed the parliamentary election of 2010? To answer these questions, interviews were made with four teachers. The main conclusion of this study is that the Sweden Democrats? success led to a simplification of teaching because phenomena and opinions that were previously taboo nowadays are normalized and thus have its place in the classroom.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

Efter att ett debattinlÀgg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att Àgnas Ät Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lÀmpliga debattÀmnen nÀr Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter pÄ Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgÄng och vad detta innebÀr för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, vÀrderingar, verktyg, historia, och vÀljarna.Studien prÀglas av ett perspektiv som fokuserar pÄ hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptÀckten av ett antagonistiskt förhÄllande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Riksdagen beslutade Är 2000 om en nationell handlingsplan för att förbÀttra tillgÀngligheten för persoaner med funktionsnedsÀttning. Hindren skall vara ÄtgÀrdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgÀnglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det pÄverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsÀttning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgÀnglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men ocksÄ graden av funktionsnedsÀttning, Älder samt upplevelse av hinder Àr faktorer som Àr avgörande.Konklusion.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda pÄ hur allians respektive opposition konstruerar och framstÀller resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det Àven att urskilja nÄgra övergripande perspektiv utifrÄn riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begrÀnsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har anvÀnts som metod för undersökningen dÀr nÄgra av Jonathan Potters begrepp tillÀmpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjÀlp av analysverktyget en likhet i sÀttet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika stÄndpunkter.

Riksdagen beslutade att frÄn och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen frÄn första klass. Detta har lett till en samhÀllsdebatt kring frÄgor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lÀrarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhÄllits som en viktig del av lÀrandet. IstÀllet för att mÀta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lÀrandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vÄrdnadshavarna.

1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptÀcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mÀtningar har gett ungefÀr samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt vÄren 1998. 1921 motiverades beslut av att nÄgra fördelar med straffet jÀmfört med andra former inte kunde styrkas.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

Undersökningens syfte Àr att studera olika perspektiv pÄ förÀldrarinflytande i grundskolan, statens, lÀrarens och förÀldrarnas. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur staten/samhÀllet, lÀrarkÄren och förÀldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har anvÀnt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhÀlle, LÀrartidningen, SkolvÀrlden samt officiella tryck frÄn riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhÄllandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

Detta Àr ett arbete vilket syftar till att förstÄ hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. FrÄgestÀllningen lyder sÄledes: ?Hur produceras förstÄelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som anvÀnds i denna analys hÀmtas frÄn Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar pÄ hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vÄr förstÄelse av den mÀnskliga reproduktionen.