Svensk polis blir starkt kritiserade och uppmÀrksammade i media för incidenter dÀr vapen Àr inblandade. Vi har lÀst flertalet artiklar dÀr polisens bristfÀlliga vapenhantering och resultat vid kompetensprov kritiserats. VÀnsterpartiet och Moderaterna har lÀmnat motioner till Riksdagen, med förslag om ÄtgÀrder för att försöka förbÀttra situationen. Dessa fick dock avslag. I samband med att tjÀnstevapnet Walther togs i bruk, infördes ett kompetensprov som sedan dess har utvecklats för att passa det nuvarande vapnet Sig Sauer.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna nÀr det gÀller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mÄl- och resultatstyrning innebÀr att riksdag och regeringen anger nationella mÄl och riktlinjer för arbetet i skolan. MÄlen skall gÀlla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvÀrdig. Inom dessa ramar som staten anger Àr det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjĂ€nst, och riksdagen föreslĂ„rhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. PĂ„ landsbygden mĂ€rkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar pĂ„ att stĂ€nga nerstationer dĂ€r det i realiteten saknas förutsĂ€ttningen för att bi behĂ„lla en polisiĂ€r nĂ€rvaro,samtidigt mĂ„ste de ha i Ă„tanke att vĂ€rna om den enskildes sĂ€kerhet.I JĂ€mtland ligger Sveriges sjĂ€tte största kommun Strömsund. HĂ€r har antalet poliser krymptfrĂ„n 16 poliser till 10 pĂ„ ca 20 Ă„r.Hur har detta pĂ„verkat polisens arbete? Finns det nĂ„got positivt med att Ă€ndĂ„ jobba pĂ„ ettsĂ„dant litet stĂ€lle trotts att arbetsbördan pĂ„ den enskilde Ă€r stor.

Som nytilltrĂ€dd socialminister talade Göran HĂ€gglund om det stora behov av reformering han anser existerar inom den svenska psykiatrin i allmĂ€nhet, och inom den psykiatriska tvĂ„ngsvĂ„rden i synnerhet. Sedan dess har debatten i frĂ„gan stundtals varit livlig, bĂ„de i allmĂ€n media samt i fackpress, och planer om en stor, övergripande psykiatrireform har lagts fram av regeringen. I februari 2008 lĂ€mnades en första proposition över till riksdagen. Kortfattat innebĂ€r det nya lagförslaget att det ska införas ytterligare en vĂ„rdform inom tvĂ„ngspsykiatrin dĂ€r patienter ska kunna tvĂ„ngsvĂ„rdas ocksĂ„ utanför de speciella vĂ„rdinrĂ€ttningar som finns tillgĂ€ngliga. Även patienter som blivit utskrivna ska alltsĂ„ kunna beredas tvĂ„ngsvĂ„rd, exempelvis i sitt eget hem.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?sÀrskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bÀttre utbildning och utrustning Àn den tidigare beredskapspolisen och Àven kunna anvÀndas till polisiÀra uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns dÀrför 1500 sÀrskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. SÀrskilda beredskapspolisens uppgifter Àr att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och rÀddningstjÀnst.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om den svenska fyraprocentspÀrren Àr en frÄga som under Ären 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att anvÀnda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa pÄ frÄgan om fyraprocentsspÀrren. De tre första frÄgestÀllningarna utgÄr direkt frÄn dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspÀrren i kollektiva ter-mer, snarare Àn i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspÀrren pÄ den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspÀrren utifrÄn motstridiga intressen? Den fjÀrde frÄgestÀllningen utgÄr frÄn om fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad eller avpolitise-rad frÄga medan den sista frÄgestÀllningen Àr av underordnad art och stÀlls om det visar sig att fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad frÄga.Metod: Den empiriska analysen baseras pÄ kvalitativa textanalyser av material som bestÄr dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlÀgg frÄn ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspÀrren Àr en frÄga som inte lever upp till de krav som stÀlls för att frÄgan ska anses politiserad, sÄledes ska fyra-procentsspÀrren i detta fall anses vara en avpolitiserad frÄga..

Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försÀljning av byggtjÀnster. Dessa regler innebÀr att köparen istÀllet för sÀljaren redovisar momsen och dÀrför kallas det för omvÀnd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vÄr uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvÀnda momsen har inneburit, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan hur stora och smÄ företag har hanterat övergÄngen. Vi vill Àven utvÀrdera den nya metoden jÀmfört med den gamla.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Syftet med uppsatsen Àr att genom empirisk forskning beskriva hur statsmakten, iuppsatsen syftande pÄ regeringskansliet och Försvarsmakten, har förberett processen kringfinansieringen av en potentiell europeisk krishantering som inte har allokerade medel istatsfinanserna för 2003? Med strukturering av Premfors policyanalys svarar uppsatsen pÄtvÄ frÄgor; Hur regeringskansliet och Försvarsmakten förberett beslutet om finansiering avsvenskt deltagande i en europeisk krishantering nÀr kostnaderna överstiger anslaget förfredsfrÀmjande truppinsatser och om det finns skillnader i uppfattning mellan dessaintressenter kring hur finansieringen skall ske. Efter analys av ett antal intervjuer och avpropositioner, brev och skrifter framkom svaret pÄ frÄgestÀllningarna; Regeringskansliet,men inte Försvarsmakten, har förberett sig pÄ en finansiering utanför anlagsposten förfredfrÀmjande insatser. Regeringskansliet har slagit ihop tvÄ anslag till ett för att fÄflexibelt management av de medel som riksdagen fördelar i statsbudgeten tillförbandsverksamhet och fredfrÀmjande truppinsatser. Det visade sig Àven attregeringskansliet och Försvarsmakten faktiskt har en tydlig skillnadsuppfattning kring huren finansiering utanför anslagsposten skall ske.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar klarsprÄksarbetet pÄSveriges riksdag. Materialet bestÄr av enskilda intervjuer med fyra textgranskare pÄRiksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger pÄ granskningen avbetÀnkanden. De teman som undersöks Àr textgranskarnas syn pÄ mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarsprÄk, huruvida textgranskarna följer rÄdandeklarsprÄksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgÄ i arbetet med klarsprÄk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarsprÄk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarsprÄk pÄ riksdagen pÄverkas av flera olika faktorer, bland annatriksdagens traditioner vad gÀller arbetssÀtt och skrivsÀtt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnÄgot av det som kÀnnetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frÄgorna:? Vilken typ av interpersonella sprÄkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella sprÄkhandlingarna?? Skiljer sig sprÄkhandlingarna Ät beroende pÄ parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det nÄgra sprÄkliga sÀrdrag som Àr typiska för riksdagsledamöternas anvÀndande avTwittermediet?FrÄgorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av nÄgon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmÀnna sprÄkhandling Àr ett pÄstÄende, ibland följt av en frÄga.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag Àr att förbereda eleverna för det samhÀlls- och arbetsliv som vÀntar efter avslutad skolgÄng. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjÀrde Är. Den fjÀrde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hÄlls dessa val var femte Är. Uppsatsens syfte Àr att i lÀroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framstÀlls i jÀmförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmÀktige och kommunfullmÀktige framstÀlls.

AbstraktEfter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svÄrt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. PÄ vÄren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stÄnd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmÀnt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen Àr att undersöka hur tre hallÀndska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka om det fanns nÄgon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jÀmfört med rikstidningarna, samt om det gÄr att urskilja nÄgot samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet.