Cellfängelset "Vita Duvan" - det allseende ögat
Syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter mellan Jeremy Benthams Panopticon och cellfängelset ?Vita Duvan? i Luleå, samt att vi ska undersöka varför cellfängelser som ?Vita Duvan? började byggas i Sverige. För att visa på skillnader mellan Panopticon och ?Vita Duvan? i Luleå så använder vi oss av en komparativ metod. I övrigt är uppsatsen en litteraturstudie. Jeremy Bentham ritade en modell för hur ett nytt fängelsesystem skulle utvecklas. Han kallade detta fängelse för Panopticon, vilket betyder ?det allseende ögat?. Mitt i Panopticons centrum finns ett vakttorn, var ifrån vakter kan se in i fängelsets celler. Panopticon är rund till formen, med celler ut mot ytterväggen. Tanken med Panopticon var att avskilja personerna totalt ifrån varandra, samt att kontrollera varje rörelse i de olika cellerna, med hemlig tillsyn. Eftersom fångarna ska känna sig ständigt övervakade är det ytterst viktigt att fångarna aldrig kan se vakterna i tornet, då det kanske inte alltid finns någon vakt på plats. Men fångarnas vetskap om att det kanske finns någon som tittar på dem, räcker för att systemet ska fungera. Det är viktigt att fångarna inte kan se varandra, eller ens prata med varandra, för att på så vis kunna planera ihop någon rymning eller motsvarande. ?Vita Duvan? är inget riktigt Panopticon. Det finns allt för många skillnader mellan ?Vita Duvan? och ett Panopticon. Liberalismen fick sitt genombrott i Sverige i samband med riksdagen år 1840- 41. Den liberala tron var att människan kunde förbättras genom isolering. Denna liberala idé påverkade och fick sitt verkliga genombrott i och med cellfängelsebeslutet. Cellfängelsereformen genomdrevs till stor del tackvare blivande Kung Oscar I, kronprins Oscars bok ?Om straff och straffanstalter? eller som den i folkmun hette ?Gula boken?. Denna bok hade kronprinsen gett ut anonymt. Kronprins Oscar, argumenterade i sin bok för ett införande av cellfängelser i Sverige i enlighet med Philadelphiasystemet. Philadelphiasystemet innebär för fången isolering i ensamcell. Detta var precis vad riksdagen år 1840-41 beslutade. Denna sociala reform, som det var, kostade uppskattningsvis omkring 30-35 miljarder kronor i dagens penningvärde. Detta är bland de största satsningarna på en enskild del av samhället i Sveriges historia. Därför är det viktigt att ha kunskap om det som ledde fram till denna enorma satsning.