Under snart 400 Är har samerna fÄtt speciell undervisning frÄn staten. Först handlade undervisningen om att föra in folket i det svenska samhÀllet. De skulle lÀra sig att lÀsa och skriva pÄ svenska och övergÄ till majoritetsbefolkningens "rÀtta" religion. Vid sekelskiftet 1900 hade synsÀttet Àndrats. Samerna skulle nu bevaras och segregeras, "lapp skulle vara lapp" och inte beblanda sig med det civiliserade samhÀllet.

This paper concerns the freedom of speech in our democracy and the principles underlying the restrictions. The study is aimed at using a descriptive theory to provide a useful basis for analyzing a justification of the role behind freedom of speech and its limitations. The analysis is made on the basis of the Swedish parliament debate in the form of motions and the non-governmental organization Swedish Helsinki Committee's report. The study has a focus on the law of hate speech and will be done with an idea centred analysis. On the basis of democratic theory, the central role of freedom of speech was clarified on the basis of a clear need for a reliable communication.

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Det statliga jÀrnvÀgsnÀtet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillvÀxt. Banornas strÀckning och byggsÀtt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenÀt som Àn idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spÄrvidd som skulle anvÀndas var en viktig frÄga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spÄrvidd var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrlÀndska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spÄrvidd som övriga landets stambanor, och dÀrigenom bli en integrerad del av det statliga jÀrnvÀgsnÀtet. Ursprungligen var de norrlÀndska banorna tÀnkta att byggas med smalare spÄrvidd, nÄgot som skulle innebÀra att detta nÀtverk skulle ha isolerats frÄn södra Sveriges. Detta beslut Àndras emellertid innan byggandet pÄbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen frÄn debatterna om jÀrnvÀgen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgrÀnsen för att ansluta till en norsk bana kommande frÄn Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Vad Àr det, som gör sÄ att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för lÀppcerat? Vilka bakomliggande faktorer Àr det som Àr verksamma för att en teknologi fullstÀndig konkurrerar ut en annan, sÄsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frÄgor kring hur teknologisk utveckling sker och i mÄnga fall skapar förutsÀttningar för en standard pÄ marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering ? Att sÀtta en standard.Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess vÀg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna pÄ vilka faktorer som bör ses som sÀrskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemomrÄdet utan Àven Àr högst aktuellt. DÄ samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen mÄste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008.UtgÄngspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemomrÄdet har fungerat, som undersökningens utgÄngspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar pÄ ett visst evolutionÀrt synsÀtt gÀllande teknologisk utveckling.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det Àven finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och dÀrför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blÄser ordentligt pÄ högre höjder Àven i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och dÀrför kan omrÄden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifrÄga.

SnabblĂ„n Ă€r en tilltagande kreditform pĂ„ konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblĂ„n i Sverige ökar konstant. ÖverskuldsĂ€ttning, vilket uppstĂ„r dĂ„ konsumenter tecknar snabblĂ„n och brister i Ă„terbetalning, Ă€r i dagslĂ€get ett stort problem pĂ„ konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n Ă€r delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebĂ€r att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n. KSV ser till att snabblĂ„neföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestĂ€mmelser, FI utövar en begrĂ€nsad tillsyn över kreditgivare vid snabblĂ„n vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblĂ„neföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer dĂ€r oklarhet rĂ„der avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.

OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Även de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.

Titel: Göteborgs Postens portrĂ€ttering av gĂ€rningsmĂ€n. ? En sĂ€rfallsstudie avseende etniska, nationellaoch religiösa minoriteter.Författare: Anna LarsonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 30Antal ord: 9 851Syfte: KartlĂ€gga hur Göteborgs-Postens portrĂ€ttering av vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n avseende etniska, nationella ochreligiösa minoriteter ser ut före och efter en förĂ€ndrad samhĂ€llsopinion.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per Ă„r, Ă„ren 2000 och 2010, som samtligabehandlar fall som av tidningen rubriceras som ?vĂ„ldtĂ€kt? oberoende av benĂ€mning av minioroteter, föratt kunna jĂ€mföra sĂ€rfall (de artiklar dĂ€r minoriteterna nĂ€mns) och normen (de artiklar dĂ€r minoriteterna inte nĂ€mns).Huvudresultat: UtifrĂ„n jĂ€mförelser mellan sĂ€rfall och nomer i förhĂ„llande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens portrĂ€ttering av vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader Ă„ren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmĂ€nhet (all slags information somidentifierar mannen) av gĂ€rningsmannen mer framtrĂ€dande Ă€n Ă„r 2010.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det Àven finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och dÀrför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blÄser ordentligt pÄ högre höjder Àven i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och dÀrför kan omrÄden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifrÄga.

Under de senaste Ären har manipulering av kassaregister ökat och blivit mer datoriserat. Kontantbranschen Àr den bransch som frÀmst berörs av ekonomisk brottslighet. Detta brott sker pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket dels kan bero pÄ att det idag inte existerar nÄgon regel som innebÀr att samtliga ska ha ett godkÀnt kassaregister. Genom det sÄ kallade ?Restaurangprojektet? som bedrivs i Stockholms lÀn har det framkommit att grundlÀggande principer för bokföring av kontanta affÀrshÀndelser underlÄtits i ett stort antal aktiebolag, detta utan att revisorn i bolaget har reagerat.

I samhĂ€llet har Sverigedemokraterna (SD) vĂ€xt starkare de senaste Ă„ren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, dĂ€r muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis pĂ„ vilka attityder som Ă€r pĂ„ frammarsch i Sverige? VĂ„r studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlĂ€ngningen mot andra kulturer, nĂ„gra högstadieelever har pĂ„ tvĂ„ skolor med en mindre mĂ„ngkulturell prĂ€gel i en kommun med hög mĂ„ngkulturell karaktĂ€r.

Försvarsbeslutet Ă€r ett politiskt beslut som fattas i Sveriges Riksdag med jĂ€mna mellanrum och avser Försvarsmaktens riktlinjer och budget. Försvarsmakten fick i uppdrag av regeringen att undersöka fyra budgetalternativ inför Försvarsbeslutet 2004. De fyra alternativen innebar en budgetökning pĂ„ tre miljarder, en oförĂ€ndrad budget eller en minskning av budgeten med tre respektive sex miljarder kronor. Mycket tyder pĂ„ att besparingsalternativet tre miljarder blir aktuellt vilket för flygvapnets del innebĂ€r en flygflottiljnedlĂ€ggning. Mitt syfte med uppsatsen var att jĂ€mföra de fyra flygflottiljerna (F 17 i Ronneby, F 7 i Lidköping, F 4 i Östersund och F 21 i LuleĂ„) för att utreda vilken av dessa flottiljer som riskerar en nedlĂ€ggning.

1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.