Göteborgs Postens porträttering av gärningsmän. ? En särfallsstudie avseende etniska, nationella och religiösa minoriteter
Titel: Göteborgs Postens porträttering av gärningsmän. ? En särfallsstudie avseende etniska, nationellaoch religiösa minoriteter.Författare: Anna LarsonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 30Antal ord: 9 851Syfte: Kartlägga hur Göteborgs-Postens porträttering av våldtäktsmän avseende etniska, nationella ochreligiösa minoriteter ser ut före och efter en förändrad samhällsopinion.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per år, åren 2000 och 2010, som samtligabehandlar fall som av tidningen rubriceras som ?våldtäkt? oberoende av benämning av minioroteter, föratt kunna jämföra särfall (de artiklar där minoriteterna nämns) och normen (de artiklar där minoriteterna inte nämns).Huvudresultat: Utifrån jämförelser mellan särfall och nomer i förhållande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens porträttering av våldtäktsmän i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader åren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmänhet (all slags information somidentifierar mannen) av gärningsmannen mer framträdande än år 2010. Parallellt med dessa resultatkan man också konstater att angivelser av etnicitet, nationalitet och religion gjordes oftareoch i mångafall tydligare bland artiklarna från år 2000 än år 2010. Man kan alltså se tendenser till en förändring iGöteborgs-Postens frames angående rapportering av våldtäkt och minioriteter åren emellan.Anledningen till detta kan ligga i flera samhälleliga händelser. I och med den komplexa relationen mellanpublik och media som framingteorin förespråkar kan man anta att media påverkat samhällopinionen ochvice versa.