Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hållbar stadsutveckling, förtätas världens städer i allt högre takt. Större regnmängder, i kombination med hög andel hårdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvämningskatastrofer i många av världens städer. Genom att ta hand om dagvattnet med hjälp av våtmarker, är det möjligt att, förutom flödesutjämning, tillföra ekosystemtjänster såsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa värden. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hållbar planering och förvaltning av urbana våtmarksparker, med avseende på ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehåller en teoretisk genomgång av ovanstående förutsättningar.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer.I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används.Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling.Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

Den omfattande exploateringen av Sveriges skogar under 1800-talets andra hälft ledde till en motreaktion där tankar om uthålligt skogsbruk etablerades i början på 1900-talet. Detta fick till följd att efterfrågan på arbetskraft ökade i de norrländska skogsbygderna. Framkomligheten var inte bara ett problem för skogsbruket, även befolkningen i Norrlands inland var i stort behov av utfartsvägar som komplement till kommunikationen längs älvarna. En åtgärd som vid tiden föreslogs för att komma till rätta med den svåra framkomligheten i det norrländska skogslandskapet var byggnation av en enkel typ av vägar. Cykelstigarna var, som namnet antyder, tänkta för persontrafik i första hand med cykel och motorcykel.

Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kringliggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar manmed att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nyainvånare staden förväntar sig att växa med.Ett av de områden där man redan idag planerar att bygga mer ärmiljonprogramsområdet Herrgården med intilliggande Rosengårdsfältet.Området är idag kraftigt nedgånget, segregerat, överbefolkat ochoroligheterna de senaste åren har blivit nyheter på en global skala. Manär därmed i starkt behov av en förändring och statushöjning. En nogaöverlagd och genomtänkt intensifiering av området skulle kunna vara enlösning på dess problem och samtidigt tillhandahålla välbehövliga nyabostäder till både Herrgården och Malmö.Men vad händer med utemiljön vid ett sådant projekt? Den utemiljö somför människan är ytterst viktig ur en mängd olika aspekter.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun. Det är många intressen som skall samsas om en begränsad yta i kommunen och då inflyttningen är stor och befolkningen spås fortsatt öka i framtiden innebär det att konflikterna om en allt mer krympande yta kommer att öka.

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet. Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet. Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan människor i städer samt mångfald.