Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar till viss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund av begränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuella funktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta för negativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 ? 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning.

This essay takes a closer look at femininity/masculinity, sexuality and queer time and place in Charlaine Harris? novel Dead Until Dark (2001). The essay?s theoretical framework consists of queer theory and skev theory. Skev is a Swedish word that translates loosely into strange or twisted.

Background; Gynecological cancer is a common term for cancer in the female genitals and 2013 there were about 2800 women in Sweden that was diagnosed. This form of cancer and the treatment that is used, affects the sexuality and also the fertility of the women.Aim; The purpose with the essay was to illustrate the experience of the sexuality after the treatment of gynecological cancer.Method; The method used in the essay was a systematic translation of different literature. Of all the articles used there were eight that was qualitative, two quantitative and one was a combination of both methods. The analytic process was accomplish with the support of the Friberg (2006) analytic method.Results; The analysis resulted in two categories; Physical changes after the treatment and the treatments impact on the sexuality of the women. The physical changes that occurred because of the treatment was recurring and it showed that it was primarily surgery that hurt the woman body.

Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrån en vårdvetenskaplig teoretisk referensram där vårdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse för hur heterosexualitet som norm påverkar vårdrelationen. Metoden som tillämpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys utfördes utifrån sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade på sjuksköterskans oförmåga att upprätta en god vårdrelation. Problem uppkom på grund av sjuksköterskans osäkerhet och oförmåga att agera professionellt.

Adolescence is more and more characterized by messages containing allusions and attitudes through social agents (family, friends, school and media). Therefore the purpose of this study was to investigate what significance the social agents and their messages, concerning sexuality, have in relation to young people's thoughts, questions and socialisation.The study is made from the young people's perspective. Our target group was 15 to 16-year-olds in ninth grade at a compulsory school in Sweden. The quantitative part of the study consisted of an anonymous and voluntary questionnaire among the students. To achieve a greater variety we made an interview as a complementary addition in which nine students participated.We found our main theoretical starting point in Anthony Giddens's theories about social agents, modernity, post modernity and sexuality.The conclusion was that the young people in our study foremost associated sexuality to sex, love, relationships and sexual orientation.

I denna studie har en kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen.

Personer som lever med en cancerdiagnos behöver all hjälp och stöd de kan få för att kunna hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med cancerdiagnos. I studien fanns två frågeställningar: Hur upplever och hanterar personer sin sjukdom? och Vilken kunskap och vilket stöd har personerna behov av? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 19 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara i kaos, bli utmattad och förlora sin sexualitet: Att få en förändrad självbild: Att få oanade krafter och hantera sjukdomen: Att leva i ovisshet och ha behov av information: Att få stöd från andra och klara sitt uppehälle.

Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där man opererar bort livmodern på kvinnor där en genital rubbning uppkommit. Syftet med detta arbete var att ge en klarare bild om hur kvinnor upplever detta ingrepp samt hur vårdpersonalen skall bemöta och kunna ge kvinnan stöd om så skulle behövas. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie belysa kvinnors upplevelser av hysterektomi samt behov av stöd. En systematisk litteraturstudie gjordes där tretton vetenskapliga studier har inkluderats. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, kvinnors upplevelser vid hysterektomi samt kvinnors behov av stöd.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet opereras bort och detta är en vanlig behandling vid bröstcancer. Att förlora ett bröst kan innebära stora förändringar i kvinnans kroppsbild och identitet. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever att identiteten och kroppsbilden påverkas efter mastektomi. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats.

SammanfattningBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nämligen medicinsk behandling, strålbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling är mastektomi då hela bröstet opereras bort. I vårt samhälle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie är en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning på databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..