Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först på senare år blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man går direkt ut på krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual där man lämnar arbetsrollen för att ingå i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) påvisar att svenskarnas dryckesvanor har förändras. ?Helgsupandet? har till viss del övergått till nöjes- och njutningsdrickande och där har storstäder ett annorlunda dryckesmönster än småstäder (Sigfridsson 2005).

Uppsalas studentnationer grundades på 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i främjandet avstudenternas välbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. Särskilt fokus istudien ligger på de så kallade sittningarna ? middagar med mat, dryck, sång och tal. Sittningarna ären del av nationslivet som är särskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som äger rum på sittningarna.

In the world we live in today the environmental issues has become increasingly important, and we have begun to realize that we can not continue to use fossil fuels at the rate we do. When it comes to generating electricity we are constantly trying to come up with cleaner and more efficient solutions. The fuel celltechnology is one such alternative and has been around for over 100 years. Yet, it is not until now that the world has started to notice this great technology. The fuel cell has been developed in several areas and can today be used for handheld electronics, vehicles and small settlements.

This thesis concerns the Gotlandic hill-forts (sw. fornborg) situated on a cliff or in an elevated position and which traditionally have been referred to as cliff-forts (sw. klintborg/höjdborg). The study derives from the notion that these monuments, diverse in size and shape, by archaeologists have been viewed and treated as a homogeneous category of ancient remains. The author?s key aim is to challenge this perception by identifying various subcategories from the 28 cliff-forts on the island.Ever since the archaeological discipline initiated the study of cliff-forts in the late 1800s and more or less to present day, the interpretations have been almost solely dominated by explanations of the military and defendable nature of them.

This paper concerns a comparative analysis between two pre-Roman burial ground and the cremated individuals buried there, Skogome cemetery in Bohuslän and Smörkullen cemetery in Östergötland. The comparative analysis consists of several parts that concern both cemeteries inner and outer burial customs, and the osteological analysis of a total of 18 cremated invidvidulas. By studying the different parts separately, it has been possible to identify similarities and differences between the two contemporary cemeteries. There are great similarities between the cemeteries, differences were mainly observed in the osteological material relating to the amount of bone in each burial. The smaller amounts of bone in the graves of Skogome also holds a higher degree of fragmentation, but can not be explained by a higher combustion rate than the skeletal material from Smörkullen.

The purpose of the study is to analyse the representations of Jewish festivals and how they affect the teaching in three textbooks for Religious Education 1 in Secondary Upper Education. The textbooks are Religion och livet (2007) written by Börge Ring, Religionskunskap för gymnasiet (2009) written by Lars-Göran Alm and Religion 1 för gymnasiet (2012) written by Lennart Göth, Katarina Lycken Rüter and Veronica Wirström. The basis for the study is the phenomenological perspective as described by Émile Durkheim and in particular Carl-Henrik Grenholm and Karl-Johan Illman. It tells that religion cannot purely be understood as a religious belief without its rituals. This phenomenological perspective on religion both the curriculum and syllabus encourages.

Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå.

Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden.

This thesis studies settlement continuity on Gotland between approximately AD 200 and AD 1700. The method used is to calculate correlation between the geographical distribution of all known Iron Age stone-wall-houses (on Gotland known as "kämpagravar") and all farms included in the detailed taxation maps from approximately 1700. The number of remaining house foundations is between 1800 and 1900. A model to estimate the number of removed foundations is presented. It is based on the assumption that the settlement density was proportional to land use around 1700, and that the rate of removal is related to the current land use.

?The trees importance to the street? discusses just that, the trees importance to the street. The purpose of this paper has been to examine what influence the trees have on streets. By writing about good examples of how trees can add good qualities to a street I wish to inspire to more use of trees in future city-planning. I have examined three streets in Malmö and three streets in Berlin and analyzed the trees influences there through the help of literature by three authors: Great Streets (1993) and The Boulevard Book (2002) by Allan B. Jacobs, Trees in Urban Design (1993) by Henry F.

More than fifty percent of the world population today lives in cities, and the pressures of urbanisation are particularly present in developing countries. As landscape architects, it is important to gain knowledge about the effect of urbanisation and ways to prevent the negativities. Experiencing the effects in person in a developing country, as well as learning from and about other cultures, enhances the understanding for global situations. Dar es Salaam is located in one of the most rapidly urbanising regions in the world, which puts pressure on the environment and the humans living in it. Lack of means to regulate land development has led to a situation where expansion of unplanned settlements occurs, with spatial disorder as a consequence. This has in the extension led to a decreasing amount of publicly available and qualitative green spaces, and degradation of the few ones that exist. There are facts that strengthen the status of urban parks, which especially becomes relevant in developing countries where many people live in sparse and exposed conditions.

Sara Lidman?s first novel, Tjärdalen (The Tar Pit, 1953), addresses ethical issues in a remote village in the north of Sweden. This essay discusses the novel?s narrative technique and the ethical aspects implied by the narration and aesthetic design. The approach is based on Adam Zachary Newton?s narrative ethics, which links narrative theory and method with an ethical perspective.

Digitala spel har utvecklats kraftigt de senaste 10 åren. Moderna spel kan skryta med otroliga världar med trovärdiga karaktären och visuella egenskaper som liknar modern film. Modern teknologi har förmågan att skapa världar som kan uppsluka vår uppmärksamhet som aldrig förut. Många moderna spel lägger även stort fokus på att skapa ett narrativ som ger kontext och mening till den virituella världen. Ett sätt att skapa narrativ i spel har varit att implementera en bakgrundshistoria som spelaren får ta del av innan man börjar interagera med spelet.Målet med denna rapport har varit att koppla teorier om the magic circle till teorier om perception, och immersion för att försöka få en bild över hur spelarna upplever spelvärlden.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien Friends; Vänner i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals ? A critical approach (2003).Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid.