Rationellt och symbolpolitiskt beslutsfattande
tillkomsten av ett Kulturens hus
Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå. Syftet med uppsatsen är att undersöka om både rationella och symbolpolitiska motiv ligger bakom politiska beslut och om så är fallet, i vilken relation dessa står till varandra samt att utröna vilka omständigheter som möjliggör beslut. I uppsatsen har jag arbetat efter följande frågeställningar: ? a) Vilka motiv bakom politiska beslut är rationella b) Förekommer rationella beslutmotiv i fallet med Kulturens Hus i Luleå, och i så fall vilka är de ? a) Vilka motiv bakom politiska beslut är symbolpolitiska b) Förekommer symbolpolitiska beslutmotiv i fallet med Kulturens Hus i Luleå, och i så fall vilka är de För att besvara den inledande frågan har analysramen Advocacy Coalition Framework, vilken skapats av Paul A. Sabatier och Hank C. Jenkins-Smith, tillämpats. Vid fastställandet av symbolpolitik har den taxonomi som Peter Santesson-Wilson utvecklade i avhandlingen Studier i Symbolpolitik tillämpats. Studiens empiriska material, som består av intervjuer av gruppledarna för de partier som fattade beslutet, visar att både rationella och symbolpolitiska motiv låg bakom beslutet. De rationella motiven var dominerande i de svar som respondenterna gav och särskilt framhölls att de ekonomiska ramarna kommer att hållas, att samordningsvinster finns att hämta vid en samlokalisering av servicefunktioner och att nya lokaler kommer att höja kvaliteten på verksamheterna som skall inrymmas i huset. De symbolpolitiska argumenten som angavs rör till stor del svårmätbara effekter som satsningen förväntas ge. Några exempel är att ett Kulturens hus kommer att bli en framtida mötesplats för medborgarna, att satsningen kommer att ge kommunen fördelar vid framtida företagsetableringar och att huset pekar på en kommunal framtidstro. De symbolpolitiska motiven var inte numerärt färre än de rationella, inte heller stod de i konflikt med varandra, vilket visar att rationalitet och symbolism inom den politiska retoriken verkar tillsammans.