Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar).

ABSTRACTTitle: Senses strategic importance to the customer experience in dressing roomAuthors: Anna Andersson & Alexandra LundqvistTutor: Dr. Bertil Hultén, Associate Professor Linneaus School of Business and Economics Linnaeus UniversitySubject:  Bachelor thesis 15 hp. Business Economics C, Marketing. Linnaeus University, spring 2011Presentation of the question: Is it possible for companies to enhance customers experience in dressing rooms by strategically working with the senses?Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze the senses relevance to the customer experience in the dressing room and create an understanding of the dressing room from a customer and business perspective.

Syfte och forskningsfråga:Vi ställer oss frågan hur festivalarrangörer kan stödja kundens upplevda värde genom utformningen av servicelandskapet. Fortsatt är syftet med denna uppsats följande:Att klargöra servicelandskapets betydelse för kundens festivalupplevelseAtt tydliggöra kundens värdeskapande medverkan i festivalsammanhang Metod:I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie som är av en abduktiv karaktär. Studien avser musikfestivalbranschen som är en del av musikindustrin. Den empiriska studien bygger på åtta intervjuer med personer som har eller haft en stark anknytning till den svenska festivalbranschen varav sex stycken genomfördes ansikte mot ansikte, en via telefon och slutligen en via mail. Slutsatser:Servicelandskapets miljömässiga utformning påverkar den enskilde besökaren via dess sinnen, vilket arrangörer har möjlighet att utnyttja till kundens fördel.Andra aktörer som vakter, volontärer, artister samt andra besökare påverkar kundens upplevelse genom interaktioner i festivalområdet.Festivalarrangören bidrar med arenan för upplevelsen samt verktyg för kundens värdeskapande. Kunden förverkligar individuellt värde av upplevelsen då den är närvarande och interagerar med inslag i servicelandskapet..

ABSTRACTTitle: Senses strategic importance to the customer experience in dressing roomAuthors: Anna Andersson & Alexandra LundqvistTutor: Dr. Bertil Hultén, Associate Professor Linneaus School of Business and Economics Linnaeus UniversitySubject:  Bachelor thesis 15 hp. Business Economics C, Marketing. Linnaeus University, spring 2011Presentation of the question: Is it possible for companies to enhance customers experience in dressing rooms by strategically working with the senses?Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze the senses relevance to the customer experience in the dressing room and create an understanding of the dressing room from a customer and business perspective.

Syftet är att identifiera olika typer av värdeskapande och konkurrensfördelar som kan uppstå i den fysiska resebyrån genom att undersöka och analysera; användandet av informationsteknologin, det fysiska servicelandskapet och erbjudandet för kunden. Relaterat till syftet har vi formulerat en forskningsfråga som blev enligt följande: Hur möjliggör traditionella resebyråer skapandet av olika typer av värde för sina kunder genom sitt fysiska servicelandskap? Vår uppsats är en kvalitativ forskningsmetod, då vi eftersträvat en djup undersökning för vår valda forskningsfråga. Vi har i uppsatsens gång använt oss av både primär- och sekundärkällor. Våra primära källor har bestått av sex intervjupersoner där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur interpersonell beröring från en anställd, i form av ett handslag, förändrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare ämnar studien att väcka intresse för ämnet likväl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang.Metodik: Studien är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrån vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fältexperiment utförts på Teknikmagasinet i Kalmar. Utifrån analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom ämnet sinnesmarknadsföring med fokus på det taktila sinnet och interpersonell beröring.Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, påverkar shoppingupplevelsen på ett positivt sätt.

SyfteVårt syfte är att ge en djupare förståelse för det matsvinn som uppstår i livsmedelsbutiker genom att analysera och utreda servicelandskapets, personalens och kundens påverkan på matsvinn. Med koppling till detta syfte har vi valt följande forskningsfråga:På vilka sätt kan livsmedelsbutiker arbeta för att minimera sitt matsvinn med hänsyn till butikernas lönsamhet och kundnöjdhet? MetodDenna uppsats är en kvalitativ studie som haft sin början i ett empiriskt problem som vi ville skapa en djupare förståelse kring, vilket innebär att vår uppsats haft sin början i induktionen. Under processens gång har vi arbetat parallellt med empiri och teori, därför har studien haft ett växelspel mellan induktion och deduktion. Insamlingen av material har skett genom primära och sekundära källor där det empiriska materialet skett genom semistrukturerade intervjuer.SlutsatserI vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att servicelandskapet, personalen och kunden är de faktorer som påverkar matsvinnet inom dagligvaruhandeln.

ForskningsfrågorPå vilka sätt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist på tillit till sina kunder i servicelandskap?På vilka sätt upplever kunder att företags visade tillit eller brist på tillit i servicelandskap påverkar deras relationer med företagen?SyfteSyftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln påverkas av om företag visar tillit eller brist på tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnås genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap.MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och präglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer.SlutsatsFöretag inom detaljhandeln visar brist på tillit till sina kunder i servicelandskapen främst genom inlåsta varor, övervakningskameror samt att låta personalen övervaka kunderna.

Varje resa börjar och slutar på en station. Då tågresandet i Sverige under de senaste åren ökat och fortsätter att öka så spelar start- och slutdestinationen för resan en stor roll för hur tjänsten som helhet uppfattas. Järnvägsstationen är denna plats som kan komma att påverka främst resenärer, men även andra människor som vistas där, och deras uppfattningar om en tågresa. Med denna uppsats syftar vi därför till att ta reda på vad människorna i och runt järnvägsstationen påverkas utav, vad är viktigt på stationen, vad det är som gör att de trivs och vad kan göras för att de ska trivas bättre. Något som även kommer att undersökas är hur man på bästa sätt kan göra denna undersökning, vilken metod som lämpar sig bäst för just detta.Enligt olika teorier, avhandlingar och undersökningar visade det sig att en kvantitativ metod med en enkätundersökning var det bästa alternativet för att nå syftet.

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag på hur Street kan förändra sin fysiska miljö, och därmed förbättra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv på studien då jag anser att det är viktigt att generera svar som berättar vad gästerna tycker och upplever gällande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrågan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. Därmed hade jag möjligheten att välja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka ställde upp frivilligt.

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet.

Avregleringen som skedde på mitten av åttiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig på marknaden vilket genererade en hårdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försäkring blev ett.Förändringar av de befintliga tjänsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mänskliga faktorn i bank- och försäkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjänster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fått en ny roll i samhället och fungerar idag främst som rådgivningsplatser. De tjänster som kontoren idag erbjuder är av mer komplex karaktär och får därigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har således visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försäkringsbolagen kan differentiera sig med och sända ut signaler till sina kunder, detta på en marknad som präglas av mycket hård konkurrens.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hårdare, både från andra butiker men även från e-handeln, vilket sätter press på fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsätter handla i butiken. Ett tillvägagångssätt för att möta den hårdnande konkurrensen är att ha en butiksmiljö s.k. Servicescape som är utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsätter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och därmed butikens konkurrenskraft. En avgränsning gjordes till klädbutiker, då klädbutiker är bland de butikstyper som är mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur kundernas behov överensstämmer eller skiljer sig från handlarnas uppfattning om deras behov.

Background: Nespresso is a part of the Nestlé group and was founded in 1986, in the liaison of the revolutionary new method of brewing coffee. The idea was that everyone should be able to brew themselves a cup of espresso that would taste as if a professional barista had done it. Nespresso has now turned in to a new coffee culture. From the beginning Nespresso only sold their products via their club, Nespresso Club, but in year 2000 they opened their first store in Paris. The first store in Sweden opened year 2006 in Stockholm, followed by one in Malmö year 2012.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring.Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts.Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken ?Sinnesmarknadsföring? med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring.Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring.Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke.