Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

I en rapport frÄn stadskontoret undersöktes möjligheterna att anvÀnda öppen programvara ioffentliga förvaltningar som exempel skolor. Rapporten visade pÄ mÄnga positiva effektermed öppen programvara. Budskapet frÄn rapporten var att offentliga förvaltningar bör vÀrderaöppna programvaror lika med den proprietÀra vid anskaffning. Idag anvÀnds till stor delproprietÀr programvara i skolor. Detta kan stÀlla till ekonomiska problem föl' enskilda elever,dÄ inte alla har samma tillgÄng till den hÀr typen av programvara.

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med denna studie har varit att utifrÄn ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag pÄ hur Street kan förÀndra sin fysiska miljö, och dÀrmed förbÀttra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv pÄ studien dÄ jag anser att det Àr viktigt att generera svar som berÀttar vad gÀsterna tycker och upplever gÀllande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrÄgan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. DÀrmed hade jag möjligheten att vÀlja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka stÀllde upp frivilligt.

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

Kvalitet inom omsorgsverksamhet i Sveriges kommuner pÄverkasbl.a. av bÄde lagar och förordningar samt ekonomiska resurser.Kvalitet kan dessutom ses ur mÄnga perspektiv t.ex. personalensupplevelse eller brukarnas upplevelse. Dessutom kankommunikationen bÄde vertikalt och horisontellt mellanpersonalgrupper inom organisationen pÄverka verksamhetens olikakvalitetsomrÄden. Syftet med denna studie var frÀmst att undersökahur olika personalgrupper i en vÄrdorganisation uppfattade brukarnasupplevelse av vÄrdkvalitet men ocksÄ att jÀmföra dessa förestÀllningarmed brukarnas faktiska upplevelse av vÄrdkvalitet.

I skolans styrdokument ingÄr mÄnga olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den hÀr studien behandlas begreppen hÀlsa, ekonomi och miljö som Àr tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp Àr en konkretisering av de tre dimensionerna i hÄllbar utveckling. Undervisning i hÄllbar utveckling innebÀr en demokratisk undervisning, dÀr eleverna ska utveckla ett kritiskt fÄrhÄllningssÀtt för att kÀnna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp Àr sprÄket en avgörande faktor.

Bakgrund: SmÀrta vid svÄrlÀkta ben- och fotsÄr Àr ett vanligt förekommande problem som ofta Àr underbehandlad. SmÀrta pÄverkar sÄrlÀkningen negativt och Àr ett komplext hÀlsoproblem. SmÀrta kan ses utifrÄn olika dimensioner vilka pÄverkar personen pÄ olika sÀtt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smÀrta vid svÄrlÀkta ben- och fotsÄr. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ kvalitativa empiriska studier.

Avgörande för ett företags framgÄng Àr att genom varumÀrken differentiera sig frÄn konkurrenters alternativ pÄ marknaden. I samband med ett varumÀrke Àr positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt dÄ varumÀrkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumÀrke kan pÄverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens pÄverkan med hjÀlp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumÀrkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och mÀrkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att anvÀnda oss av ett fallföretag.

Syftet med arbetet var att dimensionera en stomme i limtrÀ till en redan befintlig byggnad för att sedan jÀmföra den med den stomme som byggnaden i nulÀget har. Dimensioneringen gjordes till stor del i datorprogram men i vissa situationer krÀvdes handberÀkningar. Det som dimensionerats var bÀrande balkar, pelare och Äsar, samt tvÄ stycken anslutningsdetaljer. En 3D-modell gjordes av limtrÀstommen samt stomplansritning, sektionsritningar och detaljritningar. Alla innermÄtt gick att behÄlla sÄ som de Àr i den befintliga byggnaden, vilket var en av de stora frÄgorna innan arbetet. Detta gör att byggnaden skulle gÄ att anvÀnda i samma utstrÀckning som den i dagslÀget gör. De problem som uppkom var att dimensionerna pÄ en del balkar blev vÀldigt stora, dÄ det Àr lÄnga balkar som ska ta upp stora krafter, samt att det inte gick att behÄlla skÀrmtaket som det Àr i nulÀget utan utvÀndiga pelare behövdes vilket inte Àr optimalt.