Sökresultat:
168 Uppsatser om Separerade föräldrar - Sida 11 av 12
Förstudie av teknikupphandling för vedpannor
Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utslÀppskrav som NaturvÄrdsverket föreslagit ska gÀlla. Pannorna har en medelÄlder pÄ ca 25 Är, men trots det Àr utbytestakten vÀldigt lÄg. De omoderna pannorna slÀpper ofta ut bortÄt 100 gÄnger mer flyktiga kolvÀten och 50 gÄnger sÄ mycket partiklar och polyaromatiska kolvÀten som moderna pannor med ackumulatortank. Det hÀr projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbÀttra situationen. MÄnga av de gamla pannornas konstruktion tar inte hÀnsyn till vedens sÀtt att förbrÀnnas.
?Serberna sÀger att vi Àr turkar, men det Àr dom som Àr turkar?. En kvalitativ studie om flyktingskap, integration och trauma
Ă
r 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pÄgick fram till 1995. Följderna blev mÄnga civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar frÄn bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. MÄnga av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.
Jag Àr inte bara missbrukare ? jag Àr pappa ocksÄ! En studie om stöd till pappor med missbruksbakgrund
I samtal med andra, klienter och professionella inom socialt arbete, uppmĂ€rksammades bristen av stöd till pappor med missbruksbakgrund. Litteraturstudier visade att det inte fanns sĂ„ mycket kunskap om pappornas behov och dĂ€rför fanns heller inte kunskapen om hur stödjande insatser skulle utformas.Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka behov av stöd i faderskapet som pappor med missbruksbakgrund har under barnets uppvĂ€xttid samt att se om det utifrĂ„n undersökningens resultat gĂ„r att ge rekommendationer som kan anvĂ€ndas till att utveckla innehĂ„llet i riktade stödinsatser till pappor med missbruksbakgrund. UtifrĂ„n detta syfte formulerades sex frĂ„gestĂ€llningar: Vilket behov av stöd upplever papporna att de har?, Vad har de upplevt hindrat dem frĂ„n att vara den pappa de önskar vara?, Ănskar de fĂ„ stöd i faderskapsrollen?, Vilken sorts stöd önskar de?, Av vem önskar de fĂ„ stöd? och NĂ€r Ă€r de mest öppna för att söka och ta emot stöd?Den teoretiska referensramen Ă€r hĂ€mtad ur stödforskningen. Som en hjĂ€lp att integrera teori och resultat anvĂ€ndes Blomdahl Frejs illustration av social-humanistisk socialpedagogik.Studien Ă€r kvalitativ och tio kvalitativa intervjuer genomfördes med pappor med missbruksbakgrund.
Problematik kring försök att parhÄlla okastrerade hankaniner (Oryctolagus cuniculus)
Under mitten av 1990-talet började de djurförsöksetiska nÀmnderna och Àven samhÀllet generellt ifrÄgasÀtta sÀttet att hÄlla försöksdjur. Man menade bland annat att det vore bÀttre för försökskaniner av hankön att hÄllas i grupp istÀllet för individuellt i burar som de traditionellt hÄlls. Dessa diskussioner pÄgÄr Àn idag.Risken med att hÄlla okastrerade hankaniner tillsammans Àr att de Àr aggressiva mot varandra vilket kan leda till slagsmÄl med allvarliga skador som följd. Tidigare studier pÄ grupphÄllning av kaniner har frÀmst gjorts pÄ honkaniner dÄ dessa Àr mindre aggressiva mot varandra och mÄnga anser att man inte ska hÄlla okastrerade hankaniner tillsammans efter att könsmognaden intrÀffat. För att undersöka om det vore möjligt att hÄlla hankaniner tillsammans gjordes under 1995 och 1996 studier pÄ syskonpar av hankaniner pÄ AstraZeneca R&D i Mölndal.
Vision VÀstra BolÀnderna : visionsförslag för en stadsdelsomvandling
Uppsala passerade Är 2011 grÀnsen för vad som i Sverige rÀknas som en storstad ? 200 000 invÄnare. Staden vÀxer i en snabb takt och förvÀntas fortsÀtta göra sÄ under en lÀngre tid framöver. Under de kommande 40 Ären spÄs en tillvÀxt pÄ ungefÀr 50 procent av dagens befolkning.
VÀstra BolÀnderna, idag ett lÄgbyggt smÄindustri- och verkstadsomrÄde, ligger endast ett stenkast frÄn Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket lÀngre frÄn den mest centrala delen av stadskÀrnan.
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den vÀstra delen av BolÀnderna kan vara en del i Uppsalas hÄllbara utveckling.
Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur VÀstra BolÀnderna kan utvecklas till en grön och socialt hÄllbar stadsdel som tillÄts vÀxa pÄ höjden. OmrÄdet undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktÀrsomrÄden baserat pÄ befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.
Ledande roller och beteenden i hindgruppen (Dama dama & Cervus elaphus) ur ett etologiskt perspektiv
Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.
Kan vi lita pÄ den externa rapporteringen? : En studie om den reviderade koden för svensk bolagsstyrning
Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hÀnföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i vÀrlden, dÀr ledning och styrelse agerat oetiskt bÄde inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning Àr att frÀmja aktieÀgarnas intressen i bolag dÀr Àgarna Àr separerade frÄn kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden stÀller högre krav pÄ bolagen gÀllande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande mÄste Àven bolagen Ärligen utge en bolagsstyrningsrapport innehÄllande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de anvÀnder sig av den reviderade koden.
Vad som kan dölja sig bakom Gemensam vÄrdnad och barnets bÀsta : Om det konfliktfyllda förÀldraskapet ur separerade fÀders perspektiv
Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.
Ljudlokalisering och taluppfattbarhet i binaurala inspelningar
Binaurala inspelningar anvÀnds nÀr man önskar kunna bibehÄlla en 3- dimensionell upplevelse vid uppspelning, antingen genom hörlurar eller via högtalare. Vid inspelning anvÀnds tvÄ mikrofoner som placeras antingen i öronen pÄ en person eller i öronen pÄ ett konsthuvud (en förenklad modell av ett medelhuvud). Man vill oftast anvÀnda ett konsthuvud för att underlÀtta inspelningarna och öka repeterbarheten, nackdelen Àr att konsthuvudet Àr en förenkling/modell av ett medelhuvud och man riskerar dÀrför att försÀmra riktningshörandet jÀmfört med om man gör inspelningen i sina egna öron. En möjlig tillÀmpning för den binaurala tekniken Àr i cockpitmiljöer dÀr det Àr höga störnivÄer (brus) och ofta förekommande att flera personer talar samtidigt. Tack vare den binaurala tekniken kan man dÄ jÀmfört med en mikrofon fÄ ett riktningshörande och det blir lÀttare att separera de olika rösterna.
Aktiverad kiselsyra : En undersökning av förmÄgan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersÀttning med aluminiumsulfat
Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frÄgor besvaras:? PÄverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? PÄverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersÀttas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebÀr en ersÀttning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar rÄvatten frÄn MÀlaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen anvÀnds aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.
I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered
I en generalplan frÄn 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillvÀxt som kan uppgÄ till 175 000 mÀnniskor Är 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av nÀr generalplanen upprÀttades slogs redan i mitten pÄ 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades Àr Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestÄende av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvÀgar och stora naturomrÄden. Stadsdelen Àr dÄligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och Àr en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invÄnare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsÀttning för en hÄllbar utveckling.
Rum för barn
Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.
Att konsumera och producera landskap
NÀr landskap beskrivs som 'ett omrÄde sÄdant som det uppfattas av
mÀnniskor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap Àr. Landskap kan dÄ förstÄs som en representation av ett omrÄde. DÄ landskap Àven utgör den scen dÀr livet utspelas, dÀr relationen mellan mÀnniskan och den vÀrld hon lever i utvecklas, sÄ kan landskap ocksÄ förstÄs som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig.
I dagens globala samhÀlle har de omrÄden som mÀnniskan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade frÄn de produktionsomrÄden som denna vistelse krÀver. Tillskrivandet av vÀrden och förestÀllningar
pÄ jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).
Butikskommunikationens viktiga roll
Studien Àr frÀmst till för att bringa klarhet i hur en butik bör arbeta med visuell marknadsföring för att nÄ konsumenten och skapa en positiv reaktion hos denne. Vi har dessutom undersökt vikten av relationen till kunden, och hur företaget arbetar med det genom relationsmarknadsföring. Vi har fÄtt fram vÄrt resultat genom marknadsundersökningar och observationer inne i och i anslutning till en butik, samt genom en intervju med den ansvarige för butikskommunikationen i samma butik. Till vÄr hjÀlp har vi arbetat med Peak Performens BorÄs, det Àr kring denna butik hela studien kretsar.Den personliga intervjun med den person som Àr ansvarig för butikskommunikationen pÄ Peak Performens BorÄs gav oss information om problem och utmaningar ur deras synvinkel. Materialet gav oss Àven bra bakgrundsinformation att jÀmföra resultaten frÄn marknadsundersökningarna och observationerna med.
FrÄn icke-stad till stad? Fallstudie : Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtÀtning kan utvecklas frÄn en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgÄngspunkter har varit idéerna om den tÀta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med mÀnniskan i fokus. Jag har utgÄtt ifrÄn Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsÀtt pÄ staden och Àven lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion sÄ gÄr det att tillföra element till Viksjö som gör att omrÄdet har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö Àr en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som bestÄr av mestadels villamattor och radhusomrÄden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.