Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig avbehandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av denarbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativSemistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelserkring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen varrepresenterade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur trafiksäkerhetstänkandet är upplagt i utbildningen för dagens polisstudenter och aspiranter. Då polis i tjänst blir ansvarig och vållande till vårdslöshet i trafik, handlar det i stor utsträckning om utryckningskörning. Genom intervju med trafikmomentets ansvariga lärare på polishögskolan samt kurschef för utryckningsförarkursen i Västernorrland, visar resultatet att utbildningsorternas säkerhetsarbete på grundnivå strävar åt samma håll men till viss del skiljer sig från varandra. Det resulterar i att aspiranter får olika förutsättningar inför utryckningsförarkursen ute på respektive myndighet vid ett senare tillfälle. Någon statistik över trafikolyckor där polis är ansvarig finns inte i Sverige, där har varje myndighet ett eget ansvar till uppföljning.

Bakgrund: Regeringens 11 huvudmål från 2001 för att förbättra folkhälsan innefattar fysisk aktivitet genom att förutsättningarna för en ökad fysisk aktivitet hos befolkningen möjliggörs. Därav är det hälso- och sjukvårdens ansvar att främja fysisk aktivitet. En metod som idag används i Sverige är Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR bryter skadligt stillasittande och är bevisat en effektiv behandlingsform mot en rad. Det som är av intresse för förskrivaren är hur vårdtagaren ser på behandlingsmodellen och hur vårdtagaren upplever de olika aspekterna i behandlingen.

SammanfattningI denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom området integration. I dessa intervjuer har vi använt en Semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (två män och två kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton år. Syftet var att ta reda på vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan påskynda eller förhindra integration.

The aim of this study is to investigate the meaning of the librarycafé for its visitors as a place. By this study we want to see howimportant the library café is as a place. Our theoretical departurepoint is an adaption of the space and place-theory, by Fisher,Saxton, Edwards & Mai. By adapting the theory to a libraryperspective it helps us to understand how library users look uponthe library café as place.Using a qualitative approach the empirical material has beencollected through observations and interviews. We observed andcarried out interviews with six library café visitors at threedifferent library cafés.Our findings are that the library café is used in many differentways and by many different peoples.

Det naturliga för familjer och par som har problem är att söka sig till andra instanser än inom primärvården, därav intresset att genomföra en studie inom primärvården där syftet varit att undersöka svårigheter, möjligheter, samt öka förståelsen för att arbeta med familjeterapi. Den aktuella studien är en intervju studie där nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara på semistrukturerade frågor, där deras reflektioner samt bedömningar när de remitterade till familjeterapi fick lägga grunden för studiens innehåll. Resultatet tyder på att det går att arbeta med familjesystemet inom primärvården. Slutsatsen är att det går att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera familjeterapi som metod eller att utöka med att tänka kring familjesystemet när patienter med psykisk ohälsa söker till primärvården..

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.

Att genomgå tonårstidens alla förändringar och samtidigt ha ett medfött hjärtfel kan innebära begränsningar och utanförskap för ungdomar. Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med ett medfött hjärtfel. Nio intervjuer med flickor och pojkar i åldrarna 14- 17 år genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i två teman och fyra kategorier. Teman var: att se sig själv som andra och att vara medveten om sin livssituation.

 Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av fenomenet fysik som innehåll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga ämnena finns i verksamheten men på grund av förskollärares olika erfarenheter och kompetenser så blir fysikämnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att få svar på studiens frågeställning användes intervju som metod. Två förskollärare från tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollärare uppfattar att fysik som innehåll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgår från experiment, eller med utgångspunkt i vardagserfarenheter där man arbetar utifrån barns intresse för att synliggöra fysikinnehållet. .

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Problem: Vilka samarbetsfaktorer är viktiga för små svenska Outdoorleverantörer för långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad?Syfte: Att analysera och utvärdera olika samarbetsfaktorer mellan leverantörer och återförsäljare inom den svenska Outdoorbranschen.Teori: Involveringsteori, Transaktionsmarknadsföring, Relationsmarknadsföring, Nätverksteori, Organisationsmodellen, Den värdeskapande processen och Totalkommunikation.Metod: Kvalitativ undersökning, deduktion, primärdata, intervjuer, Semistrukturerad intervjuguide med kompletterande slutna frågor, strategiskt urval.Empiri: Haglöfs Scandinavia AB, Lundhags Skomakarna AB, Houdini Sportswear AB, Klättermusen AB, Playground Nordic AB, Addnature AB och Alewalds Sport AB.Resultat: Författarna upplever Ourdoorbranschen som en avslappnad och harmonisk bransch där social kompetens blir en viktig faktor för att skapa samarbeten över huvud taget. Leverantörer bör fokusera på leveranshantering, säljstöd och utbildning. Viktiga egenskaper hos leverantören för ett bra samarbete är ärlighet och öppenhet som bidrar till en bra kommunikation.Slutsats: Då vi lever i en föränderlig värld är den lojalitet som man bygger upp genom interaktion och samarbeten av stor betydelse för små Outdoorleverantörer på den svenska marknaden. Skall man som leverantör överleva långsiktigt måste man jobba mer kring förståelsen för att driva branschen in i en utvecklande fas och inte förlita sig helt på den tillväxt som branschen länge haft.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att belysa konsekvenserna av att ha diagnosen ADHD, hos elever i skolår 7-9. Vidare är syftet att få inblick i diagnosens pedagogiska konsekvenser.Genom intervjuer har av oss valda lärare fått ge sin syn på diagnostisering och dess konsekvenser. Vi valde att använda en kvalitativ intervjumetod, då vår mening var att ha en mer öppen intervju med våra informanter.Efter genomförda intervjuer och genom den litteratur vi läst framkommer det tydligt att informanterna och forskarna belyser kunskapen om diagnosen som en viktig del, för att främja de positiva konsekvenserna av en ADHD diagnos. Vidare framkommer det att diagnosens konsekvenser är till stor del beroende av olika faktorer som till exempel; skolans utformning, lärarnas kompetens i ämnet, skolans resurser samt undervisningsgruppernas storlek..

Examensarbetet handlar om maten i en specifik förskola som arbetar med Livsstil och hälsa under läsåret 2004/2005. Vi har genom intervjuer och enkäter undersökt vad kokerska och förskollärare/barnskötare anser om måltiderna i förskolan och om förskollärarna/barnskötarna känner att de kan påverka dessa. Resultatet blev att frukosten var den måltid personalen var mest nöjda med, lunchen ville de tillaga själva på förskolan och mellanmålet var lite enformigt. En majoritet av förskollärarna/barnskötarna kände att de kunde vara med och påverka måltidernas innehåll genom diskussioner med kokerskan. En intervju har även genomförts med kostkonsulenten i den kommun som förskolan tillhör, för att ta reda på vad hon utgår ifrån när matsedeln för förskolan utarbetas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare kan öka elevers motivation till läsning. Studien omfattade elva lärare i år 1-3, från fem skolor i Luleå kommun. Vi utförde undersökningen med hjälp av de informationsinhämtande metoderna: enkäter, intervjuer och observationer. Utifrån enkätsvaren valde vi ut fyra lärare för intervju. Dessa lärare hade intressanta svar med tanke på vårt syfte.