I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Bakgrund:Det diskuteras ideligen kring de fyra storbankerna i media angående trender och framtidsutsikter. I Sverige är utbudet av banker stort, trots det skiljer de sig inte mycket åt gentemot kunder. Företag arbetar ständigt med att positionera varumärket gentemot kunder, dock skall inte den interna marknadsföringen bortses. Företagsledningen kommunicerar internt med att förmedla värderingar samt visioner vilket motiverar de anställda.Syfte:Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera Handelsbankens interna markandsföring samt integrationen av varumärket i organisationen för att sedan analysera effekterna utav det. Resultaten ur intervjuerna kommer att analyseras med hjälp av teorier. Metod:En kvalitativ fallstudie med abduktion som forskningsansats.

Syfte: Att undersöka den Entreprenöriella Orienteringen i ett stort, etablerat företag som vill öka den organiska tillväxten. Om nödvändigt, justera EO-modellen så att den passar i den specifika kontingensen. Ge råd om hur ett stort, etablerat företag kan öka den Entreprenöriella Orienteringen. Metod: En fallstudie på Trelleborg AB genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika organisationsnivåer. Vi har också studerat en stor mängd artiklar.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.

AbstractThe wild forest reindeer is a subspecies of the reindeer. Wild forest reindeer earlier had awide distribution range in Sweden, but it was extinct in the middle of the 19:th centurybecause of extensive hunting. In Finland, the w.f.reindeer was extinct a few decades later bysimilar reasons. Later they migrated back to the eastern parts of Finland in the middle of the20: th century. Around 1980, the w.f.reindeer was actively rentroduced to western Finland,and there the population has had a positive development.

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier?För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts.

Vare sig det handlar om kundservice eller försäljning är kundkontakten ett servicemöte som är centralt för en affärsdrivande verksamhet. Arbetsuppgifter som innefattar kundkontakt är av avsevärd betydelse för företaget då den anställde är företagets ansikte utåt och spelar en avgörande roll när det gäller att influera kundens uppfattning. För att de anställda ska kunna bidra till ett bra servicemöte är det viktigt att de känner sig motiverade. Hur anställda med kundrelaterade yrken ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de uppfattar som motiverande var i fokus för denna studie. I studien deltog fem anställda med kundrelaterade arbetsuppgifter.

Bakgrund - Bernstein et al. (2011) menar att kunder vill ha breda sortiment men att detta leder till problem för det tillverkande företaget. Större utbud attraherar fler kunder, speciellt på en konkurrensutsatt marknad men samtidigt som detta ger positiva effekter medför det även en mer komplex produktion. Ett större sortiment tenderar att minska efterfrågan på individuella produkter och företaget förlorar möjligheten med skalfördelar då stora produktionsbatcher i detta fall medför stor lagerhållning. En metod för att göra produktionen av dessa artiklar mer kostnadseffektiv är att använda ett standardsortiment.Syfte - Syftet med studien är att ta fram ett standardsortiment och sedan identifiera de ekonomiska produktionskvantiteterna för det framtagna standardsortimentet.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

We have decided to conduct a case study of German and Swedish mid-level managers within the automobile industry. Primarily we used a qualitative method of investigation and a phenomenographical methodological approach in order to conduct an in depth analysis. We conducted semi-structured interviews with six mid-level managers each in Germany and Sweden. The semi-structured interviews allowed us to conduct flexible interviews which enabled these managers to speak relatively freely about their own view of leadership. Throughout our investigation we have based our results on the empirical findings and at the same time sought explanations to different phenomenon in relevant secondary data, such as management literature, thus used the abductive method of investigation..

Bakgrund: ?Målstyrning tydliggör ställda krav, medger en riktig och effektiv resursanvändning, ger ett bättre verksamhetsresultat, ger alla anställda möjlighet att påverka sitt eget arbete, ger större ansvar åt den enskilde, skapar utrymme för anställdas kreativitet, initiativförmåga och delaktighet, höjer trivseln och förbättrar arbetsmiljön? (Svensson, 1993:21). Att döma av Svenssons ord framstår målstyrning som lösningen på företagsvärldens alla problem. Fairhurst (1996:11) som skriver om nyretorikens framing (inramning), drar i sin forskning slutsatsen att retorisk medvetenhet ökar sannolikheten för att nå mål. Men hur går det till i praktiken?Syfte: Vi vill med denna studie öka förståelsen för ledares styrning mot uppställda mål utifrån ett retoriskt perspektiv.

I studien studeras hur en personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar.I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas.

Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle. Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer.

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad poliser motiveras av. Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade poliser? Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar nyexaminerade poliser. Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..