Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

I den här studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs när de används av anställda vid Umeå universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartläggning av hur orden används och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns någon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjälp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag på begreppskännetecken för båda orden. Dessa begreppskännetecken utgjorde sedan grunden för en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kännetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag även tillämpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys på mitt material.Resultaten visar att det finns några begreppskännetecken som kan sägas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.

Uppsatsen undersöker språket i arabiska tidningsrubriker. Undersökningen omfattar både beskrivning och analys av de språkliga konstruktioner, semantiska drag och typografiska konventioner som återfinns i huvudnyheter i arabisk press och på internet. Materialet är hämtat från fyra dagstidningar och två internetsidor under VT2008..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Jan Firbas (1992)variant av Pragskolan, också känd som functional sentence perspective(funktionellt satsperspektiv, FSP), kan användas vid en analys avtextbindning. Tanken med att applicera Firbas, som huvudsakligen harsatsen som största analysenhet, på en text, är att därigenom kunna påvisaett formellt samband mellan sats- och textnivå.I kapitel 4 och 5 presenteras Firbas teori genom en praktisk steg-försteg-analys av en text. Syftet med detta är, förutom att presentera Firbas,också att visa hur jag praktiskt gått tillväga vid analysen av de feminledande styckena i August Strindbergs Röda Rummet, som legat tillgrund för resultaten och diskussionen i kapitel 6 respektive 7.Analysmetoden som visas i kapitel 5 på ett kortare textstycke är alltsåsamma metod jag använt mig av i analysen av Röda Rummet. Någracentrala begrepp är distributionsfält, dynamiska semantiska funktioner,kommunikativ dynamism, tema, transition och rema.I avsnitt 5.4. tar jag även upp ett problem som teorin har med attskilja mellan de dynamiska semantiska funktionerna Setting ochSpecifikation, ett fenomen som av Firbas kallas potentialitet.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll.

I denna uppsats studeras engelska och svenska texter på EU:s hemsida. Syftetär att ta reda på vilka syntaktiska, semantiska, kulturella samt innehållsmässigaskillnader och likheter det finns mellan källtext och måltext då detfinns restriktioner såsom utrymme och måltexten inte får avvika för mycketfrån källtexten. Resultatet visar att översättaren ibland har varit tvungen att geavkall på framförallt syntax och semantik för att måltexten ska bli lättförståeligoch ligga på rätt nivå för sitt syfte, nämligen att informera allmänhetenom EU:s arbete..

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

I den här uppsatsen undersöks några av de svårigheter som översättningen av ett libretto, dvs. texten till en opera, innebär. Till skillnad från vid t.ex. litterär översättning och poesiöversättning begränsas översättarens valmöjligheter av källtextens bindning till och samspel med musiken. Den första av de två frågeställningar som jag försöker besvara i undersökningen är: Vilka lösningar väljer två olika översättare i sina respektive översättningar av samma originallibretto från italienska till svenska, vilka är tillkomna vid olika tidpunkter? Den andra frågeställningen är: Hur kan översättare mer generellt förhålla sig till ett originallibrettos semantiska innehåll, form och förbindelse till musik, vid översättning från målspråk till källspråk?Som material används det italienska librettot till Giacomo Puccinis opera La Bohème, skrivet av Luigi Illica och Giuseppe Giacosa 1896, och två svenska översättningar.

I denna uppsats studeras den semantiska utvecklingen hos ett antal ad-jektiv som betecknar sinnesstämningar. Syftet med arbetet är dels att undersöka vilka förändringar de enskilda adjektiven genomgått, och dels att ta reda på om några av de mest vedertagna teorierna om semantisk förändring på ett tillfredsställande sätt kan beskriva de observerade för-loppen.Den teori som huvudsakligen används är Gustaf Sterns klasser av se-mantisk förändring, såsom Sören Sjöström översätter och presenterar dem i Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser (2001). Jag ut-för dock även komponentanalyser på de utvalda orden för att studera om det kan vara en lämplig arbetsmetod.Sammanlagt åtta adjektiv har utvalts genom en process med det vikti-gaste slutliga urvalskriteriet att de ska ha genomgått en i jämförelse stor betydelseförändring. De undersökta orden är arg, belåten, ilsken, ledsen, lycklig, otrygg, rasande och slö.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Denna undersökning syftar till att analysera ett avsnitt ur Everything is Illuminated,en roman av Jonathan Safran Foer, som blivit känd för sitt mycket speciella språk.Bokens huvudperson har inte engelska som modersmål, vilket leder till att boken ärfull av språkliga och stilistiska misstag. Det kanske mest iögonfallande med demånga avvikelserna är att huvudpersonens strävan efter att tala en god engelska imånga fall resulterar i en löjligt, hög stilnivå. De stilistiska avvikelserna har ofta enkomisk effekt, men de kan ibland, precis som i fallen med de semantiska misstagen,ha motsatt effekt på grund av att ordens konnotationer och associationer för tankarnatill bokens större teman. På detta sätt flätas komik och tragik samman och följs åtgenom hela romanen.Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur översättaren har handskatsmed de problem som uppstår i översättningen av det avvikande språkbruket.Avvikelsernas funktioner och effekter i källtexten (KT) och i måltexten (MT)kommer också att analyseras i syfte att undersöka hur dessa språkliga egenheteröverförs till svenska och om deras funktioner och effekter skiljer sig från originalets.Avvikelserna har delats in i fyra grupper: grammatiska fel, semantiska misstag,avvikelser som rör stilnivå samt felaktiga idiom och kollokationer.Först gjordes en kvantitativ delundersökning för att ta reda på hur avvikelsernafördelades mellan de olika grupperna i KT och MT. Av denna framgår markantaskillnader i fördelningen av de olika feltyperna i KT och MT.

Språkrådet besvarar språkfrågor på internet via sin webbaserade frågelåda, men den ger inte så många svar som den skulle kunna. Jag har undersökt hur frågelådan bjuder in besökarna till dialog och hur den upprätthåller dialogen i enlighet med inbjudan. Jag har också undersökt hur den tekniska plattform som frågelådan vilar på bidrar till kommunikationen.Det visade sig att en del av frågelådans erbjudande är nästan omöjligt att ta del av på grund av tekniska och språkliga begränsningar, men också att det bör vara möjligt att med relativt enkla språkteknologiska medel minska det glapp som finns mellan frågelådan och dess sökare..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion.

Denna uppsats analyserar ?det fria? i en översättning ? alltså de kriterier som utmärker en fri översättning. Dessutom analyseras texttrogenheten utifrån ekvivalensbegreppet.I detta syfte ligger tyngdpunkten på en analys av semantiska tillägg ochutelämningar i måltexten. Dessutom studeras översättning av engelska namn, talspråk, svordomar och metaforer, samt ändring av syntaxen i måltexten. Materialetbestår av de två svenska översättningarna av Jack Kerouacs roman On the road, nämligen På drift från 1959 och På väg från 2008, som jämförs med originaltextenoch med varandra.

I denna uppsats undersöks skillnader i tempus mellan en engelsk populärvetenskaplig bok och dess svenska översättning, Karen Armstrongs A History of God (1993) - Historien om Gud (1995). Uppsatsen syftar dels till att upptäcka generella skillnader i användningsområden mellan engelska och svenska när det gäller specifika tempus, dels till att undersöka huruvida ändrat tempus kan innebära att den semantiska ekvivalensen rubbas. Som teoretisk modell används Reichenbachs modell för att beskriva hur tidsrelationer beskrivs i språket med hjälp av tempus. Undersökningen visar bl.a. att det finns en tendens till att dåtidstempus i den engelska källtexten ofta ersätts med presens i den svenska måltexten..