Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en psykoterapeuts vardag ser ut och vilka påfrestningar arbetet innebär. Frågeställningarna var: Hur upplever psykoterapeuter sitt arbete? Vilka svårigheter, påfrestningar och farhågor upplever de och hur hanteras dessa? För att undersöka detta genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex psykoterapeuter. Resultaten visade att arbetet kunde upplevas som tungt och ansvarsfullt, men även som fritt och givande. Trots nackdelarna var informanterna, generellt sett, mycket positiva till sitt arbete..

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Entreprenöriell self-efficacy är en viktig faktor inom entreprenörskap som kan antas ha ett samband med stress. Den aktuella studien syftade till att undersöka sambandet mellan prediktorerna rollstress (role ambiguity, role conflict och role overload), generell stressupplevelse, ålder, stöd från omgivningen och kön samt den beroende variabeln entreprenöriell self-efficacy. Även könsskillnader undersöktes. Fyrtiotre nyblivna företagare besvarade enkäterna som skickades ut via e-post. Multipel regressionsanalys visade att ålder, kön, role ambiguity och generell stressupplevelse kunde predicera entreprenöriell self-efficacy.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever upplever stress i samband med sina studier. Vi är även intresserade av att se om avslappningsövningar på skoltid kan sänka upplevd stress. Undersökningen kommer även att genomföras så att data kan analyseras ur ett genusperspektiv. Detta syfte har undersökts utifrån dessa frågeställningar:Hur ser stressnivåerna ut för denna population jämfört med nationella nivåer?Vilken effekt har avslappningsövningar på elevernas upplevda stressnivåer?Hur skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar? Metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning, en kombinerad tvärsnitt- och kvasiexperimentell studie, där insamlingen av data skett genom två stycken enkätundersökningar i tre klasser samt ett kvasiexperiment i två av dessa.

Background: Moral distress is an increasing concern among nurses in their workplace. Previous research has suggested that moral distress is associated with ethical climate and job dissatisfaction. Economic restraints in the organization have led to loss of nurses from the workplace. Aim: To examine nurses experience of moral distress and their causes. Method: The study was a literature review. Twelve articles were used in the study.

Syfte Syftet med vår uppsats är att beskriva utmattningssyndrom ur ett kvalitativt perspektiv. Vi visar hur den vetenskapliga forskningen ser på utmattningssyndrom idag. Vi vill ge en bild av både medicinskt vedertagna, men också mer folkligt förankrade sätt att förebygga utmattningssyndrom. Det primära syftet är att ge en bild av hur de faktiska personerna upplevelsemässigt beskriver sig. Frågeställningar1.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt ämne genom dess påverkan i dagens samhälle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstår i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bär på en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi använt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgänglighet samt stress som teoretiskt ram.

Numerous dogs are stressed during a stay at a veterinary clinic. Stress has an impact physically as well as mentally, and may influence animal care. There are different ways to prevent and handle animal stress. Dog Appeasing Pheromones (DAP) is sometimes used to reduce stress. The aim of this study was to investigate the potential need for stressreducers, explore the use of DAP and evaluate pheromonatherapy for dogs as a potential stressreducer within veterinary health care.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Att läraryrket rankas som ett högriskyrke när det kommer till stress, är idag inte någon nyhet och ett flertal studier finns som bekräftar detta. Vad som däremot saknas och som fordrar mer uppmärksamhet, är forskning på vad som bidrar till lärares hälsa. Följande studie är en beskrivning av vad lärare själva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hälsofrämjande åtgärder de efterfrågar för att stävja denna och öka det egna välbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lärare på grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bättre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hälsa och välbefinnande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.