Bakgrund: I över ett halvt sekel har rökningens skadeverkningar varit kända, menfortfarande är det många i alla befintliga samhälls- och åldersgrupper som röker. En rökarebörjar ofta med detta tidigt i livet och rökningen vidmakthålls med påverkan från inre ochyttre faktorer. Rökning är det största förebyggbara folkhälsoproblemet och orsakar en storsjukdomsbörda trots en minskning av rökning nationellt i Sverige och globalt den senastetiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva mindfulness, medveten närvaro, ochdess inverkan vid rökavvänjning. Metod: En allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklaranalyserats och essensen av resultat sammanställts och ordnats i teman.

I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen.

Titel: Ledarskap det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress ? En studie inom fastighetsmäklarbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson Datum: 2015 ? maj Syfte: Samhället och specifikt säljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte är därför att få en ökad förståelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i säljande organisationer. Forskningsfrågorna som ställts är följande: 1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anställda? Metod: Eftersom syftet har varit att öka förståelsen inom ämnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Våra djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

Denna undersöknings problematisering har som fokus att klargöra hur stress hanteras inom olika yrkesområden. För att göra denna problematisering hanterbar så har undersökningen begränsats. Begränsningen utgör att endast studera hur olika arbetskulturer hjälper de verksamma inom specifika yrkesområden att tackla stress. Utifrån denna begränsning så undersöks fenomenet utifrån följande frågeställningar. Hur upplevs stressen och arbetskulturen inom de specifika yrkesområdena.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa.

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie.

I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler.

Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer.

Anestesisjuksköterskans arbete är genom sin karaktär och mångsidighet psykiskt krävande och anestesiologi är en specialitet där noggrannhet och en ständig mental och fysisk närvaro är av största vikt. Arbetet karaktäriseras idag av ett högt tempo och ställer krav på hög produktivitet samt innebär ofta vård av kritiskt sjuka patienter och krav på förmågan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlängningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan själv men även ett vårdlidande för patienten eftersom fel och misstag lättare begås under stressade förhållanden. Forskning visar också att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen påverkar domarnas hälsa, och vilken påverkan stressen har på beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, både män och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan säsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide användes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.