Sökresultat:
170 Uppsatser om Segregerade miljöer - Sida 1 av 12
FlersprÄkiga förskolebarns möte med det svenska sprÄket i segregerade miljöer
Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssÀtt och metoder i förskolan för att möta flersprÄkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska sprÄket och samhÀllet..
Framtagning av finansiella och icke finansiella prestationsm?tt f?r milj?m?ssig h?llbarhet
Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande
milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information
f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga
prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p?
detaljniv? f?r prestationsutveckling.
Hur ser fördomar ut mot svenskar hos barn till invandrarfamiljer som lever mer eller mindre segregerade i det svenska samhÀllet?
Till Sverige kommer det Ärligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer frÄn olika kulturer och har med sig olika vÀrderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrÄn det samhÀlle de tidigare levt i. Orsaken till att man vÀljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar Àr tre vanliga svar till varför man flyttar.
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svÄrigheter berÀttar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden
Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever med
socioemotionella svÄrigheter berÀttar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden
(This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate their
experiences of the segregated school system).
Syfte:
Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstÄ elevens upplevelse av skoltiden
före, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lÀrarens förhÄllningssÀtt
pÄverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling.
Metod:
För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av intervju som metod. MÄlgruppen
utgjordes av 15 elever med socioemotionella svÄrigheter, varav nio elever kom frÄn en s.k.
halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och Àven en del efter
skoltid) var förlagd till en sÀrskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sin
senare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
Jag ser dig och finns h?r f?r dig.
Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare
arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en
kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och
strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna
ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de
hanterar sv?righeter och utmaningar.
V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.
Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.
?Myt eller Sanning?? : Pratar inte personer i segregerade omrÄden med polisen?
En förutsÀttning för att rÀttssystemet ska fungera Àr att personer stÀller upp och berÀttar för polisen om vad som har hÀnt nÀr brott har begÄtts. Det har förekommit situationer dÄ personer i segregerade omrÄden vÀljer att inte tala med polisen pÄ grund av rÀdsla för bland annat repressalier. Det Àr av största vikt att polisen lyckas bygga upp ett förtroende bland de boende i dessa omrÄden för att vi ska ha en rÀttsÀkerhet Àven i framtiden. Syftet med denna rapport Àr att problematisera polisens arbete i de segregerade omrÄdena och beskriva de problem och dilemman som poliserna stÀlls inför. Jag har under ett antal dagar följt poliserna i ett segregerat omrÄde i södra Sverige.
Segregerade integrerade elever i Ärskurs 4-6
Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..
SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider
Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in
addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support
towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from
political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).
Besökare i nÀrnaturen till tvÄ socioekonomiskt segregerade bostadsomrÄden - Fallstudie ur ett trygghetsperspektiv
Kandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktning.
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.
Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande.
Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet
anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets
verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och
tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar
personalens arbete med deltagande och inflytande.