AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan.

Uppsatsen är en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i årskurs 1-5. Den berör också lärares syn på musikämnets betydelse för eleverna och hur lärarens person påverkar undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer har används. Undersökningen är gjord på fyra olika skolor. I studien är det 13 lärare som både intervjuats och observerats.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessateorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. Imetodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellandatorspel och filmer när det gäller musik.

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord..

Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilken omfattning harpundervisning bedrivs vid kommunala musik- och kulturskolor, samt att ta reda på hur ett självstudiematerial för harpa fungerar. En enkätundersökning visade att bara fyra av Sveriges musik- och kulturskolor erbjuder undervisning i harpa. Självstudiematerialet "Teach Yourself to Play the Folk Harp" av Sylvia Woods utvärderades av åtta personer med olika musikalisk bakgrund som följdes under fyra månaders tid. Resultatet av studien visade att materialet upplevdes på olika sätt, men att det samlade omdömet var mestadels positivt. Av studien framkom också att deltagarnas medvetenhet om sina inlärningsstilar hade stor betydelse för hur materialet upplevdes och utvärderades..

BAKGRUND OCH SYFTE:Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör ? medan männen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna ? och i så fall vad detta berodde på.METOD:Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare.

Detta arbete syftar till att se om lärare använder sig av de estiska ämnena och skönlitteratur då det gäller att påverka elevers läs- och skrivlust. De estetiska ämnena har avgränsats till att gälla drama, bild och musik. Undersökningen bygger på intervjuer med nio lärare i årskurs tre till sex. Resultatet visar att lärarna arbetar med främst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till läsning och skrivning. De använder även drama och bild i samma syfte.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik.

Inom psykiatri används direkt arbetsterapi som syftar till att behärska själva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktär, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sätt att handla, tänka och känna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmågor såsom koncentrationsförmåga, självförtroende och att de fått ökad livsglädje. De uppgav också att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktärerna hade lärt känna sig själva bättre.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte är att kartlägga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till två album av varje band studeras. Metoden är både kvalitativ som kvantitativ och bland annat så undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som därefter nivåsätts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G.

The relationship between color and music, and their relation to the human being and our surrounding universe has been subject of studies, theories and experiments since the old ages. From the ancient China and Persia to the present times, philosophers, scientists and artists have tried to explain these connections between color and music and also tried to find answers to this ancient enigma.The invention of the color organ c. 1730, an instrument that was intended to display color in addition to the musical auditive experience, was the first attempt to materialize the practical correlation between notes and color. This correlation has its foundation in the ideas of Isaac Newton, who through his book Optics published only a few years earlier, conformed the beginning of a new art culture: ?Visual music?, in which image and sound are the fundamental elements in the creative process.The ?visual music? concept is not only grounded in the ideas of music and sound, but also in the extraordinary creative capability of certain individuals.

Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollärarna på kommunala musikskolan undervisar, och ifall de använder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar på internet och en enkätundersökning. Utifrån detta har jag gjort en liten sammanställning av fiolens historia och de genrer där den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen är en sammanställning av de enkätsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkäter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.

Rörelse och musik har alltid varit starkt sammanlänkade. Människor har i alla tider och i på alla kontinenter rört sig till musik. Främst genom flera olika sorters dans har musiken kommit till uttryck genom rörelse. Syftet med denna undersökning är att studera hur musiklärare ser på rörelse i musikundervisningen. Undersökningen är gjord med hjälp av en litteraturgenomgång bestående av tidigare forskning och teorier på området och kvalitativa intervjuer av musiklärare i grundskolan.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.