Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Smärta är ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smärta bör tas på allvar. Smärta är patientens subjektiva upplevelse. Komplementära och alternativa metoder är termen på mer än 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvården och kan ges som ett tillägg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för långvarig smärta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är: ? Musikaliska meningserbjudande genom inflytande ? Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse ? Kunskap genom musikaliska meningserbjudande Vi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna? För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien.

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sämre resultat i skolarbetet jämfört med barn från andra länder inom olika ämnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik används i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Används musiken rätt kan det ge goda resultat inom andra ämnen. I detta examensarbete är syftet att undersöka hur musik används i några olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning är vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. Därför har jag valt att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt musik används till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag använt mig av ett frågeformulär som pedagoger på olika förskolor har fått besvara.

Examensarbetet i sin helhet åskådliggör musikens roll i skolan men vårt syfte är att undersöka om och hur pedagoger använder musiken som redskap för lärande i den övriga undervisningen i skolår 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi på all undervisning i verksamheten förutom ämnesundervisningen i musik. Vårt syfte är också att utifrån observationer och en enkätundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fått besvara en enkät.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några speciallärare och specialpedagoger ser på arbete med musik, språk och kommunikation för elever på tidig utvecklingsnivå. Fokuseringen är hur de ser på att använda musik för att nå språkliga och kommunikativa mål för elever i gymnasiesärskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer använts då den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallärare och specialpedagoger intervjuats.

Avsikten med studien var att utreda viken inställning musiklärare har till betyg, utifrån de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera betyg och att belysa hur lärare ser på sina möjligheter att värdera elevernas prestationer och sätta rättvisande betyg. Fyra musiklärare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehållet i intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat är att lärare i musik inte är i grunden negativa till betyg och att de har en god uppfattning om betygens syfte. De anser också att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, även om resurser sätter hinder i vägen.

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik.

Introduktion: Människan får idag inte motion i vardagen i samma utsträckning som förr och behöver därför söka denna på konstgjord väg. Musik påverkar människor i samband med fysisk aktivitet och kan fungera som en motivationsfaktor som hjälper utövaren att känna meningsfullhet med denna ?tillgjorda? träning. Särskilt vid submaximala arbeten, men även till viss del vid maximala, kan musik distrahera utövaren genom att ta bort fokus från kroppens utmattningssignaler. Musik kan även bidra till högre arbetsintensitet, samt till utförande av fysisk aktivitet under en längre tid.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Abstract                    Christian Iwung: Den manliga sångarens röstteknik och röstvård inom afroamerikansk musik. Uppsala universitet, musikvetenskap. C-uppsats 1997. 60 p.Denna uppsats i musikvetenskap behandlar den manliga vokalistens röstteknik och röstvård inom afroamerikansk musik. Uppsatsens syfte är dels att sammanställa befintlig litteratur inom området, dels att försöka se ett samband mellan omedveten röstteknik och röstslitage.

Denna avhandling tar upp filmmusiken i Fantastic Mr. Fox.Syftet är mer specifikt att ta reda på vad musiken har för funktion i filmen, hur man använder musiken för att hjälpa till att föra fram handlingen och varför använder man sig av både egen komponerad musik och redan befintlig musik.Urvalet av låtar är grundat på hur stor betydelse de har för samspelet mellan musik och bild.Metoden som är använd är ett närstuderande, eller snarare ett närlyssnande, av musiken i filmen med hjälp av teoretisk grund i tidigare forskning och litteratur.Texten behandlar dels de låtar som är specifikt komponerade för filmen och dels de som är tagna utifrån, det vill säga redan befintlig musik, som har använts i filmen.Genom en diskussion utrönas också det olika musikala beståndsdelarnas viktigare element där diskussionen utmynnar i en jämförelse mellan de två musikala huvudgrupperna, det vill säga de sammanställda (de redan befintliga) låtarna och de sammansatta (de speciellt komponerade) låtarna.Avhandlingen slutar med att diskutera olika metoder man kan använda sig av för att studerna musiken i Fantastic Mr. Fox och även att förklara resultaten i analysen mer djupgående..

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify.

Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju intelligenserna med fokus på den musikaliska intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv.