Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka pedagogiska strategier några lärare i träningsskolan använder i språk- läs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur används alternativa kommunikationssätt i undervisningen?? Hur och när framträder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring språk- läs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk är hämtat från det sociokulturella perspektivet på lärande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lärande ses som något som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien är utformad som en fallstudie med inspiration från den etnografiska forskningstraditionen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt.

Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka kommunikationen mellan vårdnadshavare och barn i situationer då läxläsning inom matematik sker i hemmet. Fokus för undersökningen var att urskilja kommunikationens innehåll och vilka roller de båda parterna har i samtalet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har jag använt mig av två olika kvalitativa metoder; ljudupptagningar och deltagande observationer. Dessa båda metoder är viktiga eftersom de bidrar till studien med olika sorts information, vilka tillsammans ger en helhetsbild av de unika fallen. De olika metoderna underlättar även besvarandet av forskningsfrågorna.

The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages.By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer.

The purpose of this study is to investigate how twelve middle school teachers use educational tools and what influences their choice of educational tools in Swedish language writing instruction. To answer this purpose, three research questions were formulated: What does writing instruction look like for middle school students according to the teachers in the study? What influences teachers' choice and use of educational tools in writing instruction? What opportunities and challenges do teachers experience in Swedish language writing instruction when using different educational tools? Twelve teachers from variously sized municipalities and with different experiences participated in the study through purposive sampling and convenience sampling. The chosen method is qualitative semi-structured teacher interviews. To analyse the results, this study employs analytical tools from the sociocultural perspective, using concepts such as mediation, appropriation, the zone of proximal development, and Scaffolding. The results show that both analogue and digital tools are used in the teachers' writing instruction. The choice of tools should be based on pedagogical considerations, with an emphasis on social interaction and collaboration during the learning process.

This essay presents and discusses a study that was performed in a multicultural school, where the teachers, since August 2004, have obtained internal training in how to work with language development. The objective with this essay is to investigate how the connection between language development and the development of knowledge can be understood and apprehended by teachers working in this school, and furthermore, to show how a language developing way of work can be accomplished in the teachers daily work.Moreover, I have studied which objectives and strategies, the three language developers in charge of the training of the teachers, have concerning this work, furthermore I have looked into if these objectives and strategies differ from what the teachers understand and practically perform.Pauline Gibbons book, Stärk språket, stärk lärandet (2006), has become a base for this school?s work when it comes to language development. Gibbons presents theories and practical exercises which have their origin from Vygotskij, Halliday and Cummins. Their theories have also become my theoretical base in this study.I have made qualitative interviews with four teachers working in this school, and with one of the language developers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa? Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera några lärares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer där elever samverkar kring problemlösning i matematik. Frågeställningarna behandlar vilken betydelse lärarna tillmäter den egna rollen och elevernas roller, hur lärarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lärarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lärares roll vid matematikundervisning och lärares yrkesutveckling. Resultatet från ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjälp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lärarna främst tillmäter den egna rollen betydelse då det gäller organisation av elevgrupper i målsättning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet.

Arbetets syfte är att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svårigheter för elevers läs- och skrivutveckling kan innebära. Fokus ligger på speciallärarens roll i detta arbete. De frågor som undersökningen besvarar är hur klasslärare och speciallärare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallärarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses påverka. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslärare och tre speciallärare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till ämnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framträder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt användandet av medierande redskap och Scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske på flera olika sätt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv självbild.

Dagens samhälle är i stort förändrat och den mängd information som samhället utgörs av ställer stora krav av kunnighet på läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhället ska en individ ha förmåga att använda språk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mål som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela än svårare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall vilka utmaningar några lärare i årskurs tre uppfattar att elever kan ställas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftspråk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger på den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lärarnas uppfattningar att undervisningen kan innehålla många bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan också vara en utmaning. En viktig och betydande förutsättning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter är den runtomliggande miljön.

Syftet med föreliggande studie är att belysa både pedagogers och elevers tal kring högläsningen i undervisningen i en årskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring högläsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om högläsningens effekter. Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lärande. Våra frågeställningar är: Vilka metoder kan användas kring högläsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att högläsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna högläsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras på intervjuer med en klasslärare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som används under arbetet med högläsningen.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.