Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur lärare i förskolan ser på sin egen roll gällande barns språkliga utveckling samt i vilken mån förskollärarna anser att inomhusmiljöns utformning kan påverka språkutvecklingen på ett positivt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tänker och gör för att erbjuda möjligheter till barns språkliga utveckling. Valet av metod föll på kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i två frågeställningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring språkutveckling i förskolan.

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992).Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som Sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ?omvända kylskåpet?.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp..

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Studien undersöker huruvida förståelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrån pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet är att studera hur kroppen präglar mötet mellan verk och åskådaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgångspunkt förförståelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förståelsen. Analyserna präglas av ettfenomenologiskt tänkande som vetenskapliggör människans erfarenheter.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche?s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the ?metaphorical transitions? Nietzsche talks about in the essay ?Über Wahrheit und Lu?ge im außermoralischen Sinne? (?On Truth and Lie in an Extra-MoralSense?). According to the relevant passage in ?On Truth and Lie?? an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image.

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en Sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju.

Uppsatsen syftar att undersöka skolhälsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhälsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans värdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda i skolhälsovården. Resultatet visar att skolhälsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet är komplext. Två typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktäriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktäriseras av hjälpsamhet och vänlighet.

Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk ? men även skillnader i hur atomens byggnad framställs.

Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex.

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lärare på tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte är att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap läraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de får för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har läraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhållningssätt och attityd har läraren till sitt arbete i en mångkulturell miljö? Intresset för det här ämnet har sakta växt fram under min utbildning till lärare och ett par års erfarenhet av vikariat på olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den här undersökningen nu är att jag snart kommer att vara lärare själv och vill skaffa mig förståelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik är.Genom att intervjua tre olika lärare på grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förståelse.