ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i Samverkansarbetet.

Enligt Skolverket (2003) så har yrkeselever låg motivation och dålig förståelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett ämnesintegrerat arbete kan påverka denna låga motivation och den dåliga förståelsen som finns för ämnet. I flertalet styrdokument så påpekas vikten av Samverkan på skolorna för att uppnå alla mål. Trots detta så förekommer det sällan någon Samverkan och jag vill därför se närmare på orsaker till detta. Syftet med arbetet är att undersöka några lärares syn på ämnesintegrering gällande matematik och yrkesförberedande linjer.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till Samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, både som vikarie och lärarstudent inom idrott och hälsa, har vi uppmärksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vår empiriska studie hoppas vi få svar på varför det förhåller sig så. Det kommer även att framgå hur idrottslärare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen så kanske det behövs en förändring där elever och lärare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lärarperspektiv, där vi tar reda på hur elever och lärare upplever dans i skolan. Vi vill även ta reda på hur idrottslärare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en Samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger på en teoretisk och en empirisk undersökning.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsättning kan påverka individens självbild, vilket även kan resultera i utanförskap i samhället. Detta kan ha lett till att man aldrig fått kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nämnare till att personer med psykisk funktionsnedsättning som deltog i projektet Unga till Arbete i Gävle fick ett arbete, samt att öka förståelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsättning, varav två av dem kvinnor och två män genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmärksamhet, oförståelse samt undermålig Samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gällde och följt deltagarna från tidig skolgång fram till vuxen ålder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i Gävle hjälpt respondenterna att få stöd och därmed ett arbete.

Byte av ett affärssystem är ofta en stor och ibland traumatisk händelse i ett företag. Affärssystemet är alltid en väsentlig del av applikationsportföljen och ett utbyte kan innebära att stora problem uppstår i företagets övriga applikationsportfölj och tekniska infrastruktur.Det kan också innebära väsentliga förändringar för olika intressenter, inom och utom företaget. Användarna kan uppleva att deras arbetsmiljö förändras i väsentlig omfattning vilket ibland kan medföra inskränkningar i möjligheten att utforma sin arbetsmiljö. Förändringsarbetet kan också innebära att ansvar omfördelas och att den rådande ?maktbalansen? mellan olika befattningshavare förändras.Många stora IS/IT-projekt försenas och/eller fördyras gentemot plan samt når kanske inte alltid det ursprungliga syftet.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

AbstractMatchmaking on an organisational level? about co-operation between municipal introduction-units and voluntary organisationsEssay in Political Science D, by Rebecka Johansson, spring 2006The aim of this study is to examine co-operation between municipal introduction-units, which work to integrate newly arrived immigrants and refuges, and voluntary organisations in Sweden. The essay is a comparative case study which examines three local authorities and the main questions are;- Do voluntary organisations constitute a functioning co-operation partner to the municipal introduction-units? Are there conditions for future co-operation?The answer to the questions is that there are no, or rarely any, co-operation between voluntary organisations and municipal introduction-units. It is difficult to judge whether there are conditions for future co-operation.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstår Socialjourens arbete, med utgångspunkt från barnavårdsärenden som varit föremål för insats på Socialjouren. Frågeställningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan få för socialsekreterarna i den fortsatta handläggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod där fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande på en barn- och familjeenhet på något av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser när det gäller barnavårdsärenden har några långsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handläggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.

Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

This study has an integration policy direction as it focuses on the qualification for the new arrivals to quickly establish themselves in the labor market, and how the government's interventions, which in this case is the establishment reform, have affected municipalities and what its role is in this context. The purpose of the establishment reform is to faster the new arrivals integration in to the labor market. The aim of this study is to analyze the interaction factors that is affecting the integration of new arrivals into the labor market by study the professionals opinions on the interplay between involved organizations in two municipalities before and after the establishment reform. Studies have shown that the establishment reform has not achieved its goal and the purpose is to analyze the aspects behind this problem. The results of the study were analyzed with help of the interaction theory and the new institutional theory which is a part of the organization theory. An important aspect in the results of our study is the deficiency with the interaction between the participating organizations that obstruct the new arrivals path to becoming self-contained. In order to identify the problem, the study focuses on the co-operation among two communities in Sweden with the new arrivals way into the labor market.

Utvecklingen av Living Labs kan förklaras av framförallt tre utvecklingar. För det första en uppfattning om att vissa behov i samhället inte kan tillgodoses av enskilda organisationer. För det andra att innovation allt mer betraktas som öppna system och slutligen att användaren har erkänts en större roll i innovationsprocesser. Living Labs är en experimentell innovationsmiljö som definieras av: ? användarens delaktighet i fokus ? tvärsektoriell Samverkan; mellan näringsliv, offentlig verksamhet och ideella aktörer ? öppenhet ? utvecklingsarbetet sker i verkliga miljöer Detta relativt nya fenomen uppvisar en rik variation av uttryck och de olika nyckelattributen som grundar begreppet Living Labs tillskrivs olika vikt. Studien ämnar besvara frågeställningen: Vilket samband finns mellan de organisatoriska kompromisserna och Living Labs konceptets nyckelattribut? Studien är en komparativ undersökning av två Living Labs som har tagit mycket olika uttryck.

The aim of this bachelor-thesis is to study how the City Library in Norrköping, in collaboration with the outpatient centre, Gränden, has assisted people with substance abuse problems through a bibliotherapeutic reading circle known as, Människor mellan raderna (People between the lines). My theoretical framework is based upon Ruth M. Tews and Berth Danermark?s theories. Tew states that in order to create a well-functioning team consisting of various professional competences, each individual needs to possess certain character traits including the ability to contribute with their unique competence and an openness to receive and absorb the other participants? contributions.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheten att effektivisera det svenska rättsväsendet med hjälp av ett plea bargain-liknande institut. Plea bargain skulle medföra kortare processer vid brottmål vilket i sin tur medför ett billigare rättssystem och mindre tryck på domstolarna. Kostnaden för en sådan vinning kan vara minskad rättssäkerhet och konflikter med gällande rätt och allmänna principer. .