Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på Samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur Samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, Samverkan och människobehandlande organisationer.

Syftet med den här studien är att, med utgångspunkt i våra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan användas för att uppnå organisk tillväxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta råd till Trelleborgs koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillväxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande två koncerner, där semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primärdata. Då få studier tidigare gjorts kring organiskt tillväxt i koncerner är studien gjord utifrån en abduktiv ansats med växelvis insamlande av data och relevanta teorier från flera olika forskningsområden. En teoretisk syntes har därefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att Samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka Samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån tre ledarstilar; 1. Auktoritär, 2. Demokratisk samt 3. Samordnande, undersöka vilken av dessa ledarstilar som ambulans- och polispersonal anser är mer gynnsamma vid olika situationer där de olika organisationerna kan betraktas ha olika stor kompetens. Författaren till denna studie har därför valt tre typer av olyckor:1.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundHär presenteras först ett historiskt perspektiv gällande föräldrars inflytande över tid. Därefter följder ett avsnitt där vi tar upp vad tidigare och aktuell forskning inklusive vetenskapliga artiklar säger gällande ämnet. Avslutningsvis presenterar vi den utvecklingsekologiska teorin som vi valt för studien.SyfteSyftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt föräldrar önskar att vara med och påverka verksamheten i förskolan samt hur deras Samverkan kan främja barns utveckling och lärande.MetodVi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer av sex föräldrar i tre förskolor. Vi har sedan analyserat och bearbetat materialet och därigenom fått fram ett resultat.ResultatVi kommer först ta upp föräldrarnas uppfattning om begreppen delaktighet och inflytande. Sedan tar vi upp vad föräldrarna anser är viktigast gällande en god Samverkan mellan förskolan och hemmet.

Att personer saknar eller har nedsatt arbetsförmåga skapar effekter på såväl individ, organisations och samhällsnivå. Arbetslivsinriktad rehabilitering genomförs för att personer ska återfå sin arbetsförmåga och i Sverige omfattar denna process flera aktörer från olika organisationer och professioner. Dessa måste därför samverka för att rehabiliteringen ska få ett bra resultat.Detta har i tidigare forskning visat sig medföra flera olika typer av utmaningar för de involverade personerna. Syftet med föreliggande studie är studera Samverkan mellan personer som tillhör olika organisationer och professioner utifrån ett förhandlings-och nyinstitutionellt perspektiv. Studien har genomförts utifrån grundad teori och baseras på sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ?god status? senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården finns två viktiga budskap för en god och säker vård, det ena är att vård och behandling ska ske i Samverkan mellan vårdare och patient och det andra är att sjuksköterskan ska utforma individuella vårdplaner. Studier visar att individuella vårdplaner i hälso- och sjukvård i princip är obefintliga och att sjuksköterskor istället utformar standardvårdplaner. Problem: Risken att arbeta med standardvårdplaner är att patienternas delaktighet i vården förbises eftersom standardvårdplaner utformas i förväg genom förväntade omvårdnadsproblem, till skillnad från individuella vårdplaner som utarbetas i Samverkan med patienten. Syfte: Examensarbetets syfte var att beskriva på vilket vis patientens delaktighet framkom i omvårdnadsjournalen vid användning av standardvårdplaner, vid vård av patienter med instabil kranskärlssjukdom. Metod: En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod användes för att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation av tretton omvårdnadsjournaler.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan.

Syftet med vår studie är att utifrån en sociologisk frågeställning belysa utvecklingenav spel om pengar över tid. Vidare vill vi också se hur spelandet övergår från sporadiskt spelande till mer vanemässigt spelande samt utvecklingen av ettspelberoende och hur detta kan avlösas av en situation utan spel. Vi är riktigt intresserade utav processen in i ett spelberoende och vilka faktorer som ligger till grund att en person utvecklar ett spelberoende samt vägen ur. Detta är inte likaväl belagt i forskningen och därför har vi valt att uppmärksamma det. De frågeställningar vi kommer att belysa i uppsatsen handlar om vilka förhållanden som bidrar till att en person börjar spela om pengar och hur någon tar sig ur sitt spelberoende.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får i år 6-9 i några grundskolor. Vårt syfte är även att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjälpmedel. Med hjälp av frågeformulär där lärare svarat samt intervjuer med lärare och specialpedagoger försökte vi få svar på syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att lärarna är ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Lärarna säger att de utgår från varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker på att det krävs utbildning på kompensatoriska hjälpmedel och program för att hjälpen ska komma eleven till del.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet mångfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstå en kommuns rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbättras för att främja rekrytering av mångfald. En frågeställning utarbetades för att besvara syftet:Hur går kommunens rekryteringsprocess till?Undersökningen är en fallstudie och genomfördes på Växjö kommun, där vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga väl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.