Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen ? Grundlärare mot fritidshem ? innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras.

Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården.

Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa.

Syftet med vårt examensarbete var att studera om Samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förändrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgränsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som är genomfört i Piteå läsåret 2005/06. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslärare och idrottsledare. Med eleverna i år 6 på Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkätundersökning med en del kvantitativa frågor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit väldigt positivt inställda till projektet.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad Samverkan. Utökad Samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad Samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. It´s done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other?s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews.

Detta är en utvärdering av projekt ?Entré?. ?Entré? är ett Samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förväntningar det finns på personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgränsade arbetet genom att fokusera på förskollärarna, fritidspedagogerna och grundskolelärarnas förväntningar, även fast vi vet att det finns många andra som har förväntningar på den personal som arbetar i förskoleklass. De frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förväntningar riktas mot personalen i förskoleklass från avlämnande förskollärare och mottagande lärare i grundskolan? Vilka förväntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig själva? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna få ut så mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lärarna. Vi intervjuade två förskollärare som var avlämnande lärare, en fritidspedagog och en förskollärare som arbetade i förskoleklassen och två grundskollärare som var mottagande lärare.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhållningssätt till anmälningsplikten är. Anmälningsplikten grundar sig i socialtjänstlagen och innebär att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmäla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag använt mig av en vinjett där jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmälningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gärna kontaktar andra än socialnämnden i första hand när anmälningsplikten blir aktuell. Det står att de gärna kontaktar annan personal, föräldrar eller har samtal med eleven i fråga innan de kontaktar socialnämnden.

Tidigare forskning och statistik har visat att unga som står utanför arbetsmarkanden lättare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utsträckning en riskgrupp i samhället och detta kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan i ett land som Sverige. Utifrån detta är det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik på allvar och förebygger den i den mån som är möjligt. Ett antal projekt har utifrån denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjälpa dessa unga att främst komma ut på arbetsmarkanden, men att även reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt är ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens län.

Att samarbeta är svårt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sällan har mål som helt överensstämmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mån undvika dem använder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i Stockholmsområdet utifrån ett Samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstå mellan själviska individer, samt nätverksteori och resursberoendeteori.

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, Samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av Samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i Samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..