Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka Samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.

I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet.

The title of this essay is ?Collaboration between social services and schools?. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it.

Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år.Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen.Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga.

I de fall jakträtt följer med fastigheten är värdet av den en ingående komponent vid marknadsvärdesbedömningen som ligger till grund för ersättningsbestämmandet vid byggande av väg och järnväg.Arbetet omfattar en undersökning av aktuella arrendenivåer för upplåtelse av jakt i Norrbotten och Västerbottens län samt en granskning av schablonmodellen som ligger till grund för bestämmandet av ersättning för jaktintrång av väg och järnväg. Arrendenivån innefattar såväl möjligheten att jaga som att fälla vilt. Slutsatsen av undersökningen blir att arrendenivån inte alltid är en godtagbar uppskattning av jakträttens värde.Ersättning för jaktintrång kan utgå både för förlorad jaktmark och för försämrad jakt på restfastigheten. Problematiken i norra Sverige är att jakten ofta bedrivs i Samverkan mellan flera fastighetsägare och för denna typ av jakt ges inga klara riktlinjer för bestämmande av ersättning till berörda fastighetsägare. För försämrad jakt på restfastigheten anses jakten vara påverkad upp till 500 m på vardera sida av vägen eller järnvägen.Slutsatsen för påverkan inom detta område har blivit att markens jaktliga kvalitet måste beaktas vid värderingen..

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika Samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett Samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare Samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig Samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om Samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

Syftet med rapporten är att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem är nödvändigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förändringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats på krisberdskapsmyndighetens hemsida angående anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebära för samtliga användare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiärt användarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag används ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och säkerhetssektorn vilket försvårar Samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med Samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvändig då de befintliga radiokommunikationssystemen ansågs tekniskt föråldrade och opålitliga ur säkerhetssynpunkt.

The purpose of this essay is to present, from a theoretical framwork about regional democracy, possible methods to handle the regional democratic problems in Östergötland in Sweden and to investigate the opinion of the political parties regarding this issue. Both the national and the local/regional level are investigated. The contents of the essay is based on literature studies and interviews of politicians in Östergötland. Regional democratic problems that is discussed are the political responsibility and the power distribution between the political actors on the regional level. A solution of the problem could be to organize the regional society structure in accordance with one of the following organization models"Statligt regionalt ansvar","Kommuner i Samverkan"or"Regionalt folkstyre".

The purpose of this study has been to examine and analyze school counselors? experience of collaboration with other professions in the student health team and the preconditions for their work. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six elementary-, and two high school student counselors in a medium-sized town in Sweden. The theoretical approach being used is: role theory, theory of professions and theory about collaboration. The study´s result shows that the school counselors? experience an unclarity in their job assignments and their role is often described as diffuse and vauge.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag råder ett arbetsliv som bland annat präglas av hög flexibilitet, osäkra anställningar och ständigt förändrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sämre mental hälsa och lägre arbetstillfredsställelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete är hög i dagens informationssamhälle. Studiens syfte är att utveckla kunskap och förståelse om arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet.

Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och Samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv.Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att Samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.