Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till Samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god Samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor. Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur Samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal Samverkan med det lokala näringslivet utformas utifrån teorier kring governance, policynätverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrån en fallstudie av projektet ?Växtkraft och företagarutveckling? som är en del av den ekonomiska föreningen Växtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mål, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för Samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna är utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mål även om de till viss del varierar mellan aktörerna.

På senare år har samhället ökat uppmärksamheten på barn som bevittnar våld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder på att denna grupp barn far väldigt illa utav våldet som sker mellan föräldrarna inom hemmets fyra väggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmärksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, då störst fokus lagts på mamman som utsatts för våld. Det har även konstaterats att mörkertalet är stort i samhället, vilket innebär att endast en bråkdel av de barn som bevittnar våld kommer till myndigheters kännedom. Barn som bevittnar våld i hemmet är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem, och bör därmed ses som en stor samhällsuppgift att arbeta vidare med.

Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka Samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna Samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om Samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en Samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som främjar fri äventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade så att risker för olycksfall begränsas. Många av dagens förskolegårdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement är möjlig att göra utan att säkerheten äventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola är en förutsättning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det är viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istället för svårigheter.

The study is about the collaboration between assistance administrators and unit managers. The aim of the study was to understand the assistance administrators and unit managers interpretation of the concept of collaboration, as well as their experience of collaboration in the practical work in elderly care in the common work around care recipients in the evaluation and execution of home help services. The analyse of the interview material was conducted by using collaboration and New Public Management (NPM). We used the qualitative method in our study with semi-structured questions. The interviews were transcribed, coded and thematised based on our questions. When interpreting the interviews we used the hermeneutic circle in which we analyzed the study's various parts and then attached them to the collaboration, NPM and also to earlier research and to each other. The conclusions that emerged raises the important factors for collaboration and could be linked to collaboration, NPM and previous research.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.

Syftet med examensarbetet är att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollärare erfar vid Samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsärskolan och grundskolan, på skol-, grupp- och individnivå. Vidare är avsiktenatt undersöka grundskollärares behov av specialpedagogiskt stöd för att Samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet från en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestående av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkätfrågor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med läraresom har erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan från enkätstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkäten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förståelsen, förtydliga empirin och stärkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan ställts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv på specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

The purpose of this study was to examine how the authorities in Sweden collaborate when it comes to discourage trafficking for sexual purposes. More specifically the aim was to find which directives and problems the work of the individual authorities constitute in and how does it affect collaboration with other authorities. The study was based on interviews with six respondents, which have experience working within this field. Three themes were identified: what is collaboration, different perspectives, regulatory frameworks and different fundamental values within the organisations. The study concluded that collaboration is affected by several factors such as the absence of knowledge about trafficking for sexual purposes and the laws which regulate confidentiality, difficulties in defining collaboration as a concept and the authorities different ideas about what have to be done in the context of discouraging trafficking for sexual purposes.

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals.

Det här examensarbetet grundar sig i en gemensam fascination för hur ljus och mönster i Samverkan kan förändra upplevelsen av ett rum eller skapa nya rumsligheter. Det handlar om att med traditionellt screentryck och tillägg av ljus hitta nya sätt att arbeta med och förnya användningen av mönstrad textil i offentlig miljö.Resultatet av arbetet är Light Spaces ? ett koncept för mönster och belysning i offentlig miljö där perspektiv förskjuts, linjer får en mening de inte först hade och nya rumsligheter skapas. I korridorer, öppna ytor och mötesplatser ger perspektiven i mönstren ? i Samverkan med ljuset ? upphov till nya upplevelser och nya rum i rummen.

The purpose of this Master?s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrån följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillämpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sådant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmåga att samverka. Det har jag gjort utifrån följande frågeställning: Hur kan FMT-metoden användas för att påverka förmågan att samverka? Undersökningen bygger på fallbeskrivningar av två individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgår därtill från dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan främjas hos individer med svår utvecklingsstörning.