AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lärosäten ska samverka och informera om sin verksamhet. Något som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. Vår ambition med vår uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning se hur fyra lärosäten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhället. De undersökta lärosätena är; Lunds Universitet, Malmö Högskola, Växjö Universitet och Högskolan Kristianstad.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en Samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, Samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur väl dessa stämmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sätt på vilket studie- och yrkesvägledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov är komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bättre självbild och stöd i Samverkan mellan olika instanser. Detta stämmer väl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter används också för studie- och yrkesvägledare `typiska´ aktiviteter.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom Samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var Samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande Samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

TitelSamverkan för att hitta en UtvägFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk.HuvudresultatMed hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

The purpose was to investigate how conversationalinteraction is pragmatically affected in Huntington?s disease; whetherthis can be assessed by means of a questionnaire completed by a closepartner and how the close partners consider communicative ability haschanged since the onset of illness. Three dyads, consisting of a personwith Huntington?s disease and a conversational partner were involved.Conversations were analyzed with respect to the parameters in thequestionnaire and through Activity Based Communication Analysis.The results showed word finding difficulties, impaired turn taking,feedback and body language, repair, articulation and prosody.Agreement between communication analysis and the close partnerreport varied between 54-65 %. The close partners consideredcommunicative initiative, articulation, turn taking and sentenceintonation as much changed.

Ämnesintegrering är ett av många sätt att organisera undervisningen på. Syftet med integreringen är att kunskap från två eller flera ämnen samverkar för att skapa en helhetssyn hos eleven. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar ämnesintegration samt vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever med arbetssättet. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med tre stycken elever samt fyra stycken lärare som undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena. Resultatet visar att eleverna upplever att de lär sig nyttiga saker som de kommer att få användning av i livet.

Skollagen säger att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i Samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhållande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet. Frågeställningarna rör hur arbetssätt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan är byråkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin är att uppfylla de för organisationerna i förväg satta målen.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka hur Samverkan upplevs fungera mellan de två professionerna pedagoger i skola och socionomer inom socialtjänst, gällande anmälningsplikten, med särskilt fokus på återkopplande aspekter. Med detta arbete vill vi också närma oss varandras professioner för att bättre kunna förstå och samverka i vårt stundande yrkesliv. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur upplever pedagoger i skolan och socionomer i socialtjänsten fenomenet återkoppling utifrån anmälningsplikten kring barn som far illa? ? Kan den eventuella återkopplingen ha någon inverkan på de olika aktörerna socialsekreterare och pedagoger i deras professioner, samt på interaktionen dem emellan, i så fall vilken?MetodFör att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt ett kvalitativt angreppssätt genom sammanlagt nio intervjuer med pedagoger, socialsekreterare samt personer som arbetar med insatser för Samverkan. ResultatDet resultat som vi har uppnått genom vår studie påvisar att återkoppling från socialtjänsten till den pedagog som gjort anmälan är ett komplext fenomen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador i grundskole- samt gymnasieålderåldern, upplever Samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser.Vi har använt oss av flera metoder i studien genom tillämpning av triangulering med intervjuer, enkäter och skriftliga källor. Intervjuer genomfördes med fyra föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador. Enkäter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkäten. Föräldraenkäterna med informationsbrev skickades till sex föräldrar och samtliga returnerades till oss.

Detta är en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gällande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte är att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det så kallade samrådet. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillämpats är sociologiska teorier om professioner och gränsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrådet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spänningar mellan dem.

The intension of this study is to investigate the interaction between teachers and social workers in two diffrent countys. The study is focused on how teachers act upon suspicions when there are children at risk and what kind of support the teacher gets from social workers. Another importent question is if the teachers know what kind of rules regarding to confidentiality and if it would be better for the pupils if there were no confidentiality.To get answers to my questions, i have interviewed teachers and social workers in both countys.In this study I assume that the power has three dimensions and that there are four levels of interaction.Due to the law about confidentiality the social worker has the power over the teachers. Because the law about confidentiality it is difficult for teachers and social workers to interact.If the teacher want help from social services, she or he must call the social worker because the social worker will not call the teacher. If the social worker want to help the teacher and give her advice, the social worker can do that without breaking confidentiality.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlägga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sätter barnperspektivet i centrum för att ta reda på om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och även Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lärande, utveckling och välbefinnande på fritidshem. Vi utgår ifrån tre frågeställningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker Samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn får ut av kulturaktiviteter? Undersökningen består mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet består av information från elva informanter varav fyra fritidspedagoger, två rektorer, en kulturutvecklare på grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare på kulturförvaltningen och tre kulturarbetare på olika kulturinstitutioner i Malmö.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och Samverkan/relationer.