Denna C-uppsats syftar till att nå förståelse kring de betingelser som möjliggör strategisk Samverkan för kompetensförsörjning. Formen för Samverkan är ett nätverk. Studien har sin utgångspunkt i politiska dokument, på olika nivåer, som betonar vikten av mer lärande. En region har skapat ett nätverk, där förhoppningarna är att skapa mer lärande och att regionen därigenom har tillräckligt med kompetens för att vara självbärande ekonomiskt sett, vilket också är det globala målet med lärandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hålla vår välfärd på samma nivå som nu.

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom Samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom Samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att Samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på Samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de Samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av Samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för Samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i Samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de Samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Denna uppsats är en fallstudie som undersöker Samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för Samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna.

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en Samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna Samverkan och inte fritidspedagogernas.

Fokus i den här uppsatsen ligger på Samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer i Skåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god Samverkan dessa aktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur Samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning ? två teorier som är relevanta för både Samverkan och hållbar stadsutveckling.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till Samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till Samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för Samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga Samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) Samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar Samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om Samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om Samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med Samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om Samverkan presenterades fo?r dem.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemätning ringa in dagsläget för hur Samverkan, samarbete och samordning fungerar, samt förutsättningarna för implementeringen av programmet GU Folkhälsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera från landstinget, länsstyrelsen samt region Gävleborg och de andra två grupperna bestod av åtta personer från kommunerna i Gävleborgs län. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.

Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på Samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter.

Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det Samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat.

Syftet med denna studie är att undersöka den socialmedicinska Samverkan mellan huvudmän för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och Samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de år som har passerat har de upprättat individuella vårdplaner för ca 40 personer. Frågeställningarna i denna studie är inriktade på att se hur Samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsättningarna har varit för att få till en fungerande Samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivå av Samverkan man har nått samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i Samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt åtta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Frågan om civil-militär Samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär Samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och Samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så.

Bakgrund: Ett gemensamt radionät har nyligen byggts och ambulans, polis och räddningstjänst ska på detta sätt kommunicera med varandra.Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat ambulansverksamhetens möjlighet till Samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms län som använt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkät. Enkäten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jämförande design. Resultat: Ca en fjärdedel ansåg att användarvänligheten var låg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad användarvänligt. Det var blandade åsikter om RAKEL underlättat Samverkan över länsgränser.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen upplever arbetet med Samverkan vid barnens övergång från förskola till förskoleklass samt hur lärarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal från både förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergången. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva på matrutinerna i matsalen.