Det är en spännande tid vi lever i där Samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hälsopolitik och hållbar samhällsutveckling. I Samverkansplattformen Samhällskontraktet samarbetar Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den här fallstudien har fokuserat på styrgruppen för Hållbar samhällsutveckling i Samhällskontraktet utifrån teoribildning om nätverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kännedom och förståelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhällsproblem.Resultaten från fallstudien visar på - i linje med teoribildningen kring nätverksstyrning ? om politikens förändrade roll. Konkret innebär detta att det är inom ramen för Samverkan som policyproblem prioriteras och avgränsas.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial Samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet. De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial Samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för Samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva Samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt är ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invånare i Tivedsbygden, en skogsbygd i gränslandet mellan Västergötland och Närke. Visionen om detta hållbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nås. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pågick under åren 2009-2011. Min tolkning är att detta försök präglades av Samverkan och konflikt.

Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och Samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och Samverkan inom och mellan byarna i ett norrländskt landsbygdsområde, samt att även undersöka den Samverkan som finns mellan bygd och kommun. Människor i byarna har med hjälp av Samverkan över bygränserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera på lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjälp av förtroende, tillit och gemensamma värderingar.

Idén till att undersöka Samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur Samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett Samverkansarbete. Resultatet visade, att den Samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig.

Syftet med studien var att undersöka huruvida Samverkan inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg upplevdes få en negativ påverkan av socionomens professionaliseringssträvan. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprättades frågeställningar samt två hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hävdade att specialisering är negativt för Samverkan inom socialtjänsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt på Samverkan inom socialtjänstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod där webbenkäter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg så samlades data in som vi sedan analyserade med hjälp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv så som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.På grund av det oväntade bortfallet av en kommuns socialtjänst påverkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men på det stora hela kunde hypoteserna varken bekräftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrån hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lägre grad av nöjdhet gällande Samverkan samt att medan formella strukturer så som fasta Samverkanstider och gemensamma lokaler för Samverkansträffar var av betydelse så föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende på Samverkan och informella strukturer, så som trivsel och personliga relationer.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt kring Samverkan mellan myndigheter i och utanför rättsväsendet när det gäller brottsofferfrågor. Metoden vi har använt oss av är traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har även deltagit i seminarium angående stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjänstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstå vid eventuella insatser för brottsoffer.

Dagens sjukvård blir allt mer beroende av en god Samverkan mellan aktörer då dagens patienter lider av flera sjukdomar som kräver god förståelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tänka på samt vad som kännetecknar bra och dålig Samverkan. Studien tar fäste vid Angereds närsjukhus (ANS) då detta är ett nytt sjukhus, som har som mål att använda sig av ett annat arbetssätt än de traditionella som används på sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter från ANS intervjuats med hjälp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fått beskriva ett vanligt fall hur Samverkan kan ske på olika nivåer.

Syftet med den här studien har varit att undersöka ett specifikt Samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjänst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de båda huvudmännen har en gemensam syn på verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med två representanter från respektive huvudman. En modell för Samverkan, Samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och därefter tematiserades resultaten med avsikt att svara på våra frågeställningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning samt de hinder och förutsättningar för Samverkan som har presenterats under teoretiska utgångspunkter.

This is a qualitative study based on interviews with professionals who are cooperating at a children advocacy center, in swedish called ?Barnahus?. The center, Barnahus, pulls together law enforcement, criminal justice, child protective service, medical and mental health workers in to one coordinated team. Children suspected to be victims of any kind of violence or sexual abuse shall, at Barnahus, be offered coordinated efforts and support all the way from suspicion to possible intervention. The aim of the study is to examine how the participants involved relate to collaboration in Barnahus. The study will also present the success factors and barriers to collaboration that identifies by the participating actors, who are mentioned above.The study will provide insight and understanding of how collaboration can be represented in multiprofessional activities in practice..

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i Samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och Samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG.

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärstad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en Samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala Samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå Samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens Samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.