Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvården har representanter från kommun, svenska kyrkan samt primärvården startat ett Samverkansprojekt. Detta för att se om Samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess närståendes behov. Denna Samverkan startade då parterna upplever att palliativ vård är en komplex vård med många behov hos patienter och närstående. Ambitionen är att se om Samverkan kan öka förutsättningarna för att bättre tillgodose de existentiella och andliga behoven då det ofta saknas kunskap om hur och vem som bäst kan hjälpa patienten och dess närstående att hantera dessa frågor.Syftet är att beskriva samordnarnas erfarenhet av Samverkan mellan kommun, primärvård och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvården. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala Samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Problem: I den globaliserade värld vi lever i är den generella uppfattningen att Samverkan är ett konkurrensmedel för företag. Det råder dock brist på explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar Samverkan och dessutom handlar mycket av dagens Samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem då företag i dagens samhälle arbetar alltmer i nätverk. Att företag bildar nätverksorganisationer kan nämligen leda till intressekonflikter då flera olika intressen ska sammanlänkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka Samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nätverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnås genom att empiriskt studera och analysera nätverksorganisationen Kristianstad Airports Samverkan. Metoden vi använder oss av är en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare på Kristianstad Airport är att en av organisationerna är politiskt styrd.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och Samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional Samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer..

Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av Samverkan i team med läkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar på fyra olika sjukhus runtom i Skåne. Författarna till föreliggande studie är själva sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och därmed skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar som denne ställs inför då hon/han börjar arbeta. En av de sex kärnkompetenserna för omvårdnad, Samverkan i team, valdes som intresseområde av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av Samverkan med läkare och undersköterskor på arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre män deltog i studien, varav tre arbetar på medicin avdelningar och fyra på kirurgiska avdelningar.

SammanfattningStudiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever Samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma Samverkan. Studiens frågeställningar är: Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att Samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsättningar bör finnas för att Samverkan ska fungera?Vilka faktorer hämmar eller främjar Samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i Samverkan i Härnösands kommun.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur Samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av Samverkan och en förändrad attityd till Samverkan i dessa.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lärare upplever hur Samverkan fungerar i det dagliga arbetet på skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lärare och fyra fritidspedagoger på en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi använt oss av som metod för att få kunskap om den intervjuades situation. Eftersom Samverkan mellan våra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lärare i de tidigare åren, kommer att fylla en stor funktion i vår vardag, så vill vi få en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och få mer kunskap i området. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

Syftet med studien är att se om och i sådana fall hur 10§ kap5 SoL har påverkat stödet för anhöriga till människor med missbruksproblematik samt att se hur Samverkan mellan organisationer används för att underlätta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga är en tyst målgrupp krävs det Samverkan för att nå dem då alla inte är i kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter. Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd på olika sätt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrån vad informanterna sade och delvis utifrån studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.Resultatet analyserades med stöd utav Samverkansteori och implementeringsteori, och visar att så länge Samverkan används för den anhöriges bästa fungerar den bra då stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det är inte många utav informanterna som har kunnat uttala sig om någon nackdel med Samverkan. Flera av informanterna har inte påverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att Samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur Samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att Samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Children and adolescents without a parent, or other representative, annually come to seek asylum in Sweden. In the work with unaccompanied children there are many actors who have different responsibilities and interaction between these actors is essential to meet the unaccompanied children?s needs. Our purpose with this study was to generate knowledge for professionals for a possible development in the receipt of unaccompanied children. We have conducted a qualitative study, through interviews with eight professionals.

BakgrundSamverkan med vårdnadshavare är en viktig del av förskolans uppdrag. Förskollärarna ska enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vårdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov är föränderliga.

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur Samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att Samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa Samverkansformer.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r Samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r Samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det Samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell Samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett Samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur Samverkansarrangemanget.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god Samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och Samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för Samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet är: Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.Förutsättningar för Samverkan är tillräckliga resurser, Samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för Samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.