I den hÀr rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslÀrares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptÀckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lÀrare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivÄ. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lÀrarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

Under tiden pÄ lÀrarutbildningen har en stor mÀngd litteratur behandlats, samt tillhörande förelÀsningar som beskriver lÀraruppdraget och den förÀndringsprocess som ligger bakom genom reviderade lÀroplaner. Genom sÄvÀl positiva som negativa aspekter pÄ hur lÀrare uppfattar sitt lÀraruppdrag vÀcktes intresset för att skriva om det hÀr Àmnet. Syftet var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om lÀraruppdraget och hur de anser förÀndringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lÀrare med lÄng erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jÀmfört med dagens skola dÀr kommunen Àr huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som stÀndigt Àr under förÀndring, med bÄde positiva och negativa inslag.

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Musikterapi har funnits genom hela vÄr historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med tvÄ adepter (de som fÄr terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet Àr att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats Àr att all rörelse Àr en reaktion pÄ ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse.

On the basis of theoretical knowledge about the complex of problems which can occur in an implementation of a collaboration project, the purpose of this essay is, to examine how representatives on each authority relate to and manage collaboration as a work method, the awareness of problems within the organisations that collaborate, and the preparedness around how to manage problems with collaboration. "Unga vuxna" is a collaboration project between Kalmar county council and all 12 municipalities in the county council. More specifically it is a cooperation project between psychiatry and social services. Theories used in this essay are professor Berth Danermarks studies about collaboration, and social psychologist Jay Hall?s theory about capability.

anstÀllda inom Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF). Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur samverkan fungerar utifrÄn tre fokusomrÄden; kommunikation, roller ochansvarsfördelning samt delaktighet och samverkan. För att uppnÄ syftet med uppsatsenstÀlldes följande frÄgor; ?Hur fungerar kommunikationen inom RKUF??, ?Hur tydlig Àr rollochansvarsfördelningen för frivilliga och anstÀllda inom RKUF??, I vilken utstrÀckning Àrfrivilliga och anstÀllda delaktiga i organisationens planering, arbete och beslut??, ?Vad Àr dengenerella uppfattningen om hur samverkan och samhörighet fungerar inom RKUF??. Studiengenomfördes med hjÀlp av kvantitativ metod.

Vi stÀller oss frÄgan hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs med tanke pÄ alla elevers olikheter. Syftet i denna studie Àr att studera tillfÀllen dÄ lÀrarna eventuellt upplever inkludering svÄrt. Genom att studera lÀrares uppfattningar och deras tillvÀgagÄngssÀtt i mötet med alla elevers olika förutsÀttningar och behov och vilka tÀnkbara svÄrigheter som kan tillkomma, vill vi framhÄlla lÀraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsÀttningar. Vi fann i vÄra delstudier att det finns svÄrigheter att inkludera alla elever i en sammanhÄllen undervisning med hÀnsyn till elevernas olika förutsÀttningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och dÄ med avsikt att skapa bÀttre förutsÀttningar för eleven att nÄ kunskapsmÄlen.

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan Àr bra för inlÀrningen och förstÄelsen. Men att bara lÀgga till bilder i ett textmaterial eller tvÀrtom, garanterar ingen förbÀttring. Hur kan text och bild samverka frÄn ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förstÄelsen om funktioner i ett komplext system? Det Àr frÄgan jag stÀller mig i denna studie och avgrÀnsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren Àr framstÀlld av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vÄrd och omsorg.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att belysa modersmÄlslÀrares uppfattningar om hur tvÄ skolors sÀtt att organisera modersmÄlsundervisning pÄverkar elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i modersmÄl samt elevers motivation att lÀra sig det egna sprÄket och kulturen och hur detta avspeglar sig i sjÀlvbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmÄlslÀrare pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmÄlsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmÄlsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvÄsprÄkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar pÄ att modersmÄlslÀrarna pÄ skola A finner det vara svÄrt att nÄ alla kursmÄlen med skola A:s nuvarande organisationsform. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola B anser att den tvÄsprÄkiga undervisningsformen bidrar till en positiv mÄluppfyllnad för eleverna. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola A menar modersmÄlsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter pÄ elevernas motivation att lÀra sig sprÄket och kulturen, medan modersmÄlslÀrarna pÄ skola B upplever att eleverna pÄverkas positivt i sin drivkraft att lÀra sig sprÄket och kulturen.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnÄ de egenskaper som karaktÀriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall anvÀndandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie pÄ Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. SekundÀrdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service HÄkan Viberg har genomförts. Analysen visar pÄ att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, Àven om vissa skillnader har kunnat identifieras.