Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en mindre grupp vÀgledare frÄn komvux, försÀkringskassan och AF, ta reda pÄ hur de upplever sin yrkesroll i vÀgledningssammanhang. Vi Àr ocksÄ intresserade av hur dessa vÀgledares samverkan Àr med andra myndigheter. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju med hjÀlp av en intervjuguide. Vi valde vÀgledare frÄn olika omrÄden för att fÄ variation av informanternas berÀttelse av samma verklighet. VÄrt resultat i vÄr studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fÄtal har vid nÄgra tillfÀllen samarbetat med nÄgon myndighet.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-lÀnderna nÀr det gÀller ungdomar med psykosomatiska besvÀr. Detta medför frÄgan om vilka stödinsatser som finns tillgÀngliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frÄgor som psykisk ohÀlsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus Àr instÀllt pÄ ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsÀttningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter Àr beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att söka kunskap och förstÄelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hÀlsa i skolorganisationen. Vi har Àven som mÄlsÀttning att finna lösningsförslag pÄ den problematik som studien finner inom det specificerade omrÄdet.I den nya skollagen, som börjar gÀlla frÄn och med 1 juli, 2011, stÄr det att det ska finnas "tillgÄng" till en elevhÀlsa för eleverna, vilket Àven innefattar bland annat skolkuratorer.

Den fysiska miljön Àr viktig nÀr vi vill skapa en skola som Àr lÀmplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda pÄ vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartlÀggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fÀltstudier granskas ocksÄ slutresultatet, det vill sÀga den fÀrdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pÄgÄende projektering av en skolombyggnad studeras.

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vĂ„rdnadshavare, pedagoger frĂ„n förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen Ă€r och vem den Ă€r till för. Studien ville ge en inblick i de förvĂ€ntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden frĂ„n pedagoger och vĂ„rdnadshavre. Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod anvĂ€ndes i studien. Intervjuer hölls med vĂ„rdnadshavare och enkĂ€ter med pedagoger frĂ„n förskolan och skolan för att skapa förstĂ„else för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen.Resultat: Studien visade att pedagoger och vĂ„rdnadshavare bĂ„de har gemensamma sĂ€tt att se pĂ„ överinskolningen men ocksĂ„ omrĂ„den dĂ€r de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat pĂ„ tvĂ„ tydliga mĂ„l. FrĂ€mst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall ocksĂ„ ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrĂ„n dess kunskaper och behov..

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer dÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmÀlningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom ocksÄ att förskolepersonal frÀmst reagerade pÄ fysiska tecken pÄ omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svÄrighet att avgöra var grÀnsen för omsorgssvikt gÄr. Slutsats blev att personal stÀlls inför en mÀngd svÄrigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex dÄ mÄnga faktorer pÄverkar och samspelar med varandra.

Requirements engineering is a widespread topic in the research field of informatics. However, there is little research regarding lack of requirements documentation and how it is perceived. The same applies for how requirements engineering in retrospect can be implemented. This is a debated issue on blogs and forums but it has not been reflected in the research area.Therefore, this study concerns research questions regarding how the developers, testers and requirements analyst experience the lack of requirements documentation and how requirements engineering in retrospect can be implemented.To answer these questions, data collection has been conducted through qualitative interviews with individuals affected by this problem in their everyday work.This study has provided an explanation of how the problem is perceived and what the consequences are, both direct and indirect. The impacts are divided into three categories and are presented as, emotional consequences, system implications and consequences regarding re source consumption.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förstÄelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. UpplÀgget i vÄrt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lÀmnade vi ut en enkÀt dÀrefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vÄr studie pÄ en F-5-skola och en F-6-skola i LuleÄ och Sundsvalls kommun. VÄr studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

Vi har valt att titta pÄ om familj, skola och fritid kan hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen Àr att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och pÄ fritid. För att fÄ djupare information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. För att fÄ en djupare förstÄelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och förÀldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt anvÀnt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat tvÄ ungdomar, en skolkurator samt svar pÄ tvÄ frÄgor frÄn vÄr b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av livsberÀttelser fÄ en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden Àr en livshistorieansats med tyngdpunkt pÄ elevers syn pÄ sin skolsituation och lÀrande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hÄllning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebÀr att verkligheten, kunskap och lÀrande skapas i social samverkan.Arbetet bygger pÄ en empirisk studie av tvÄ elevers berÀttelser om sin skoltid. Eleverna gÄr bÄda i Ärskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom omrÄdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och förÀldrars syn.