Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsområdet i grundskolan. Syftet är även att studera vad begreppet en skola för alla innebär för specialpedagogerna/speciallärarna. Vår metod är kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallärare/specialpedagoger. Vårt resultat belyser vi utifrån en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska området. Det som har framkommit i vår studie genom resultatet och analysen är att speciallärarna/specialpedagogerna har en mångsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en så kallad vanlig lärarroll.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

BakgrundGenom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk samverkar med yrkeslärare på gymnasiet på några utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lärarna är att höja elevernas motivation att läsa det gymnasiegemensamma ämnet svenska som andraspråk. Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp från praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag använt mig av en kvalitativ metod.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska språket, fördjupningskurs LSV410Vt 2012 Handledare: Roger Källström.

Studien analyserar försvarsbeslutspropositioner mellan åren 1995 och 2009 och beskriver svensk militär alliansfrihet ur ett säkerhetsgemenskapsperspektiv. Textanalysen visar att propositionerna innehåller säkerhetsgemskapsteorins byggstenar: idealism, säkerhet genom samverkan, realism, konstruktivism, utvecklande av gemenskaper, och en breddad säkerhetsagenda. Tyngdpunkten ligger på gemenskaper, därefter samverkan och realism. Resultatet innebär att Sveriges militära allianfrihet kan förstås som att Sverige strävar efter säkerhetsgemenskaper som säkerhetspolitisk idé och metod för att öka och bevara Sveriges säkerhet. .

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar.Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008).Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen.

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är: Varför väljer pedagoger att arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de pedagoger vi intervjuat.