Tanken med denna uppsats var att vara till hjÀlp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptÀcka att elever far illa i hemmet och hur anmÀlningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bÀttre samarbete mellan socialtjÀnsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska fÄ hjÀlp av skolan i tid. VÄrt resultat i undersökningen byggde pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa pÄ hur vÄrt valda arbetsomrÄde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmÀlningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

Föreliggande uppsats Àr en utvÀrdering av Operationsenheten, VÄrdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbÀttringsprogrammet VÀrdeskapande flöden för vÄrdtagaren. UtvÀrderingen har utgÄtt frÄn ett mÄl- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrÄgestÀllningarna Àr: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gÄtt till? Resultatet visar att förbÀttringsarbetet har genomförts av ett tvÀrprofessionellt och avdelningsöverskridande förbÀttringsteam. Programmet har innehÄllt fyra centrala metoder, vilka Àr; ProcesskartlÀggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tÀnkande.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i lÀroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan dÀr förÀldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts pÄ omrÄdet, sÄvÀl svensk som utlÀndsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgÄngspunkt. Faktorer som sociala förhÄllanden, etniskt ursprung och barnsÄlder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och förÀldrar med sÀrskilt fokus pÄfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag fÄ fram varje pedagogs tankar men ocksÄ skildringar av deras sÀtt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns Är pÄ fritids.ResultatDen dagliga dialogen pÄ fritidshemmet Àr nÄgot som pedagogerna Àr bekvÀma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrÄn ett perspektiv pÄbarnets vÀlbefinnande i verksamheten. Dialogen Àr som mest frekvent under de första skolÄren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir Àldre och dÄ istÀllet ersÀttas av olika socialasammankomster dit förÀldrar inbjuds. Resultatet visar pÄ sÄvÀl skillnader som likheter mellanverksamheterna i frÄga om prioriterade omrÄden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hÀlsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hÀlsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Samtida humanitÀra kriser och vÀpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. NÀr humanitÀra och militÀra aktörer samexisterar i omrÄden med överlappande intressesfÀrer uppstÄr ett problem. De humanitÀra aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhÄllande till de militÀra aktörernas, vilket inverkar negativt pÄ humanitÀr-militÀr samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhÄllsamheten frÄn de humanitÀra aktörerna att samverka med militÀren till stor del grundas pÄ hÄrda faktorer som bl.a. Àngslan för den humanitÀra personalens sÀkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa pÄ andra förklaringsmodeller till samarbetssvÄrigheterna.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Detta examensarbete handlade om förskolans lÀroplan (Lpfö98). Syftet med undersökningen var att beskriva lÀroplanens betydelse för förskollÀrare och förÀldrar. Hur samverkan mellan hem och förskola kan se ut, vilken kÀnnedom förÀldrar har om lÀroplanen och hur informationen om lÀroplanen till förÀldrar kan se ut var de övriga frÄgestÀllningarna. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling med fokus pÄ styrning, förskolans egna lÀroplan och samverkan mellan hem och förskola. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning och mÀtinstrumenten bestod av intervjuer med förskollÀrare och en enkÀtundersökning bland förÀldrar till barn i förskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra ett elevperspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förstÄelse för elever. FörÀldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, dÀrför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras vÄra frÄgestÀllningar; hur uppfattar elever förÀldrasamverkan? och hur ser elever pÄ sin möjlighet att pÄverka förÀldrasamverkan?Vi försöker till en början i vÄr litteraturgenomgÄng göra en teoretisk förankring, detta för att förstÄ problematiken kring eleven i förÀldrasamverkan.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan dÀr han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna fÄ för konsekvenser för skolvÀsendet, frÀmst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna Àn Àr. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar pÄ en för snÀv uppfattning om kommunitarismens idéer och dÀrför inte ger stöd Ät hans tes..

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med förĂ€ldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder förĂ€ldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för förĂ€ldrasamverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r att informera förĂ€ldrarna och att bemöta förĂ€ldrarna. De samverkansformer som beskrivs Ă€r daglig kontakt, dokumentation, förĂ€ldramöte samt förĂ€ldrarĂ„d. Även svĂ„righeter i samverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med förĂ€ldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lÀrares erfarenheter av samarbete med vÄrdnadshavare avgrÀnsat till stöd i elevernas lÀxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lÀrares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt frÄn begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vÄr tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lÀrarna anser att det Àr viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring lÀxorna.

De traditionella flygbolagen verkar idag pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÄ flygbolagen ofta Àr statligt Àgda prÀglas de av byrÄkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, dÀribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan pÄ flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn en deduktiv ansats dÀr kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀtundersökning kommer att genomföras.

Syfte med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade förÀldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvÄrdenoch frivilliga organisationer för att frÀmja kontakten. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur barnupplever att ha frihetsberövade förÀldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade förÀldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden för att frÀmjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade förÀldrar. VÄr metod i studien Àr kvalitativdÄ vi gjort en litteraturgenomgÄng och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information frÄn kriminalvÄrden via e-post. VÄr teoretiska utgÄngspunkt föratt analysera studiens resultat Àr samverkansteori. VÄrt resultat pekar pÄ att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden i syfte att frÀmja barns kontaktmed frihetsberövade förÀldrar i liten skala.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om lÀxor eftersom det Àr en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Trots detta finns det lite forskning pÄ omrÄdet. LÀxor Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som diskuteras bland förÀldrar, pedagoger, elever och andra intresserade i samhÀllet. Syfte: VÄrt syfte har varit att undersöka förÀldrars och pedagogers uppfattningar om lÀxornas betydelse och vilken pedagogisk betydelse det har för inlÀrningen i grundskolans tidigare Är. Vi ville Àven studera vilken samverkan som sker mellan hem och skola.