Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militÀrflygplan i Skandinaviens mest otillgÀngliga terrÀng och insatsen i samband med detta innefattade mÄnga myndigheters resurser och personal.Syftet med arbetet Àr att studera samordning av resurser vid extraordinÀra hÀndelser, identifiera eventuella brister och kartlÀgga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen.Studien bygger pÄ sÄvÀl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien Àr Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten.Arbetet visar att det rÄder otydliga ansvars- och ledningsförhÄllanden nÀr en olycka av denna karaktÀr intrÀffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfÀllig och det var svÄrt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan pÄ verkstÀllandenivÄ bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet. .

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrĂ„gor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur tvĂ„ kommuner genomför det förĂ€ndringsarbete som krĂ€vs för att skapa en inkluderande skola. VĂ„r studie bygger pĂ„ en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat pĂ„verkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt pĂ„visat vilken kompetens som krĂ€vs. Åtta skolledare ingĂ„r i studien.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvÀgledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier pÄ skolan (AllmÀnna rÄden och kommentarer 2009). Det Àr Àven konstaterat i lÀroplanen att studie- och yrkesvÀgledningen Àr ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie Àr sÄledes att undersöka samverkan pÄ den specifika skolan. Vi vill tittare nÀrmre pÄ vad studie- och yrkesvÀgledarna, lÀrarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frÄgor vi vill besvara Àr; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen pÄ berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledarna, so - lÀrarna och rektorerna sjÀlva sina insatser i syo- kulturen pÄ skolan.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

Detta Àr en kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstÀnks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets BÀsta och Samverkan. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur samverkan gÄr till konkret pÄ Barnhuset i Göteborg, med utgÄngspunkt Barnets BÀsta. Uppsatsens frÄgestÀllningar: Vad innebÀr Barnets BÀsta för professionerna pÄ Barnhuset?Vad innebÀr Samverkan för professionerna pÄ Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo pÄ Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Detta examensarbete Ă€r en utredning av möjligheten att involvera yrkesarbetarna i projektplaneringen vid HÖ-Allbygg AB i Kalix. Utredningen handlar om att ta reda pĂ„ eventuella hinder och fördelar med att yrkesarbetarna deltar. HÖ-Allbygg AB vill göra yrkesarbetarna mer engagerade. Detta för att yrkesarbetarna ska göra ett mer genomtĂ€nkt arbete och kĂ€nna helheten i hela projektet. Resultatet blir en samverkan i projektplaneringen med fĂ€rre driftstörningar.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.