Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angÄende höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts pÄ tvÄ skolor i Ärskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B Àr en större skola utan profil. Syftet med arbetet Àr dels att kartlÀgga elevers förestÀllningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med Àmnet i skolan för att fÄ en god lÀrandemiljö.

Social insatsgrupp Àr en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjÀnst och skola med mÄlen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebÀr för professionella frÄn polis och socialtjÀnst i social insatsgrupp i SödertÀlje kommun. SödertÀlje kommun Àr en av de tolv kommuner dÀr Rikspolisstyrelsen inrÀttat pilotverksamheten social insatsgrupp pÄ uppdrag av regeringen. Syftet med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn myndigheterna polisen och socialtjÀnsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i SödertÀlje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med mÄlet att försöka förstÄ vilka ungdomar som blir selekterade att ingÄ i projektet..

Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Children and adolescents without a parent, or other representative, annually come to seek asylum in Sweden. In the work with unaccompanied children there are many actors who have different responsibilities and interaction between these actors is essential to meet the unaccompanied children?s needs. Our purpose with this study was to generate knowledge for professionals for a possible development in the receipt of unaccompanied children. We have conducted a qualitative study, through interviews with eight professionals.

BakgrundSamverkan med vÄrdnadshavare Àr en viktig del av förskolans uppdrag. FörskollÀrarna ska enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vÄrdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov Àr förÀnderliga.

Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att belysa vilka förutsĂ€ttningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivĂ„er ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer pĂ„ tre olika nivĂ„er. Den insamlade data analyserades med hjĂ€lp av deskriptiv kvalitativ innehĂ„llsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats Ă€r att cheferna har fĂ„ pĂ„verkansmöjligheter pĂ„ mĂ„nga av faktorerna som verkar hindrande pĂ„ ledarskapet och samverkan mellan chefsnivĂ„erna. VĂ„r andra slutsats Ă€r att mellanmĂ€nskliga relationer Ă€r avgörande för att förutsĂ€ttningar för detta ska skapas.

Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.

Detta examensarbete beskriver förÀldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fÄtt sÄ mycket kunskap om detta Àmne under min lÀrarutbildning. Dess syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer pÄ högstadiet och de lÀgre stadierna och om förÀldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med förÀldrar och förÀldrars engagemang pÄverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lÀrare inför framtida förÀldrakontakt genom att fÄ inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de förÀldrasamverkansformer som Àr vanligast förekommande pÄ bÄde högstadiet och de lÀgre stadierna Àr förÀldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. FörÀldrasamverkan och förÀldrars engagemang pÄverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lÀgre stadierna genom att den pÄ högstadiet Àr mindre och mer formell.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.