Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad samverkan innebär och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot narkotika på narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan kan skapa förutsättningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att föräldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrånkommligt för att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt. det är nödvändigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbättras utifrån de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att få en helhet..

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Denna uppsats handlade om vilken inställning lärarna hade till lek samt att se hur leken används i samverkan mellan förskoleklassen och år ett. I vår bakgrund i arbetet har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat samverkan och lek i skolan. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika lärares inställning till lek och hur leken användes i samverkan. Vår undersökning visade att leken i samverkan användes till stor del för att skapa en gemenskap bland barnen. I skola A användes leken i samverkan även som ett lärande där barnen själva fick undersöka och experimentera med olika material.

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frågeställningar är: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkställs?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person är permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gällande personer som permitterats?Metodvalet är kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarkstre primära samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vård och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsättning.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

AbstractArtikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet.