Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Dagens sjukvård blir allt mer beroende av en god samverkan mellan aktörer då dagens patienter lider av flera sjukdomar som kräver god förståelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tänka på samt vad som kännetecknar bra och dålig samverkan. Studien tar fäste vid Angereds närsjukhus (ANS) då detta är ett nytt sjukhus, som har som mål att använda sig av ett annat arbetssätt än de traditionella som används på sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter från ANS intervjuats med hjälp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fått beskriva ett vanligt fall hur samverkan kan ske på olika nivåer.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor.

Detta examensarbete handlade om förskolans läroplan (Lpfö98). Syftet med undersökningen var att beskriva läroplanens betydelse för förskollärare och föräldrar. Hur samverkan mellan hem och förskola kan se ut, vilken kännedom föräldrar har om läroplanen och hur informationen om läroplanen till föräldrar kan se ut var de övriga frågeställningarna. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling med fokus på styrning, förskolans egna läroplan och samverkan mellan hem och förskola. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning och mätinstrumenten bestod av intervjuer med förskollärare och en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskolan.

The purpose of this article has been to elucidate social secretaries? and teachers? experiences of collaboration around children in need of society?s intervention. We wanted to examine what the difficulties could be, according to their experience, and how they handled them. Additionally our aim was to analyze whether their method of dealing with the obstacles were likely to succeed, viewed from the perspective of system theory. In order to achieve our purpose we used a qualitative method and interviewed four social secretaries and four teachers.

En av stora organisationers största utmaningar är att få verksamheten och dessmedlemmar att gå åt rätt håll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, är komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anställda som befinner sig i olika verksamheter och påolika nivåer. Skolan är ett exempel på en stor organisation i kris som består av fleraolika nivåer och med många anställda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktläge och blir allt sämre.

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är: Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka hur samverkan upplevs fungera mellan de två professionerna pedagoger i skola och socionomer inom socialtjänst, gällande anmälningsplikten, med särskilt fokus på återkopplande aspekter. Med detta arbete vill vi också närma oss varandras professioner för att bättre kunna förstå och samverka i vårt stundande yrkesliv. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur upplever pedagoger i skolan och socionomer i socialtjänsten fenomenet återkoppling utifrån anmälningsplikten kring barn som far illa? ? Kan den eventuella återkopplingen ha någon inverkan på de olika aktörerna socialsekreterare och pedagoger i deras professioner, samt på interaktionen dem emellan, i så fall vilken?MetodFör att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt ett kvalitativt angreppssätt genom sammanlagt nio intervjuer med pedagoger, socialsekreterare samt personer som arbetar med insatser för samverkan. ResultatDet resultat som vi har uppnått genom vår studie påvisar att återkoppling från socialtjänsten till den pedagog som gjort anmälan är ett komplext fenomen.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.