Bakgrund och Problem:MiljöfrÄgor Àr ett allt oftare debatterat Àmne, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet hos företag. Miljöledningssystem möjliggör för företag att pÄ ett standardiserat sÀtt arbeta med miljöfrÄgor. Det har med tiden vuxit fram allt mer kritik mot miljöledningssystem sÄ som t.ex. ISO 14001. Denna kritik menar att miljöledningssystem inte fungerar som en integrerad del av företag utan anvÀnds som ett sÀtt att legitimera företags miljöarbete.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och utvÀrdera samverkan mellan miljöarbetet och affÀrsmodellen i tre utvalda företag, samt försöka se vad som kan frÀmja denna samverkan.

VÄld i parrelationer Àr ett globalt hÀlsoproblem. MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett av de största hoten mot kvinnors liv och hÀlsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsÀttas för vÄld, ligger pÄ staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjÀnst och polismyndigheten Àr lagstadgat och en viktig komponent i ett hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att skapa en trygg och sÀker miljö för utsatta kvinnor.Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förstÄelsen för socialtjÀnstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrÄgor. Fokus lÄg frÀmst pÄ vad som pÄverkar samverkansarbetet.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ nysocialiseringsprocessen, det vill sÀga proces-sen som en individ genomgÄr efter placering pÄ anstalt eller behandlingshem. MÄlsÀttningen med nysocialiseringsprocessen Àr att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhÀllet, med andra ord att de inte Äterfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien Àr att beskriva hur samverkan frÄn omgivningen kan pÄverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen Àr Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, Ätagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras pÄ elva intervjuer med re-presentanter frÄn myndigheter i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergÄng frÄn förskola till förskoleklass samt hur lÀrarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal frÄn bÄde förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergÄngen. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva pÄ matrutinerna i matsalen.

Arbetet mot vÄld i nÀra relation, mÀns vÄld mot kvinnor, har sin utgÄngspunkt i svensk jÀmstÀlldhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för vÄld mot kvinnor beskrivs vÄldet mot kvinnor som ett omfattande samhÀllsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per Är. Det Àr mÄnga myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som Àr inblandade i arbetet med vÄld i nÀra relationer och det krÀvs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmÄlet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmÄl. Det har Àvenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som Àr lugnare och dÀrmed fÄrlÀttare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssÀtt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkÀt med fastasvarsalternativ gÀllande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med förĂ€ldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder förĂ€ldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för förĂ€ldrasamverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r att informera förĂ€ldrarna och att bemöta förĂ€ldrarna. De samverkansformer som beskrivs Ă€r daglig kontakt, dokumentation, förĂ€ldramöte samt förĂ€ldrarĂ„d. Även svĂ„righeter i samverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med förĂ€ldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger pÄ att undersöka hur man med musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med tvÄ personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD. Min slutsats Àr att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur dÀr man samspelar med varandra i en ickeverbal kommunikation med musik som medel.  .

Samarbetet mellan skola och hem Àr ett stÀndigt Äterkommande tema. Diskussionen om hur samverkan ska ske pÄgÄr i media, mellan pedagoger och förÀldrar. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur lÀrarna samarbetar med förÀldrarna, vilka fördelar samarbetet ger samt vad som kan hindra ett samarbete. För att ta reda pÄ det gjorde jag en fokusgruppintervju med lÀrarna i Ärskurs 5 i en skola belÀgen i en mellanstor ort.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna arbetar med olika samarbetsformer för att fÄ förÀldrarna med i det pedagogiska arbetet kring de egna barnen och kring skolans verksamhet. Enligt lÀrarna utgör framstÀllningen av pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner en mycket viktig del i samarbetet mellan skolan och hemmen. Med hjÀlp av de tvÄ dokumenten genomför lÀrarna  utvecklingssamtal och förÀldramöten.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan pÄverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys med stöd i Honneths erkÀnnandeteori och tidigare forskning. Resultatet pÄvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta pÄverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna.

Syftet med studien var att synliggöra förskollÀrares uppfattningar kring förÀldrasamverkan i förskolan. FrÄgestÀllningarna berör förskollÀrarnas syn pÄ förÀldrasamverkan, möjligheter och svÄrigheter med förÀldrasamverkan samt olika samverkansformer som anvÀnds i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollÀrarna poÀngterar att förÀldrasamverkan Àr en viktig del i förskolans verksamhet.