Att arbeta som landskapsarkitekt innebÀr att möta mÄnga olika mÀnniskor med olika önskemÄl och krav. Det innebÀr att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ instÀllning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lÀrande som uppstÄr vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger pÄ det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess pÄ vÀg fram till mÄlet, snarare Àn pÄ sjÀlva mÄlet.Syftet med detta examensarbete Àr att belysa, undersöka, samt frÀmja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillÀmpning och resultatpÄverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som frÀmst behandlas i detta arbete Àr den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig hÀr efter att undanhÄllit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strÀvar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrÄn teori om ekologiskt perspektiv pÄ socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om vÀrdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar pÄ det sociala arbetet pÄ mikronivÄ, men att viss samverkan pÄ mesonivÄ förekommer.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur deltagare i sjÀlvhjÀlpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus lÄg pÄ att undersöka huruvida det inom sjÀlvhjÀlpsgruppen fanns nÄgra verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. UtifrÄn mitt syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Vilka förvÀntningar har deltagarna pÄ sjÀlvhjÀlpsgruppen? Vad fÄr deltagarna ut av att gÄ i en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Hur har upplevelserna pÄverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr jag intervjuade sex deltagare frÄn fyra olika sjÀlvhjÀlpsgrupper inom en ideell verksamhet i VÀstra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrÄn systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk ÄterhÀmtning.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi fÄr i Är 6-9 i nÄgra grundskolor. VÄrt syfte Àr Àven att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjÀlpmedel. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr dÀr lÀrare svarat samt intervjuer med lÀrare och specialpedagoger försökte vi fÄ svar pÄ syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att lÀrarna Àr ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjÀlpmedel till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. LÀrarna sÀger att de utgÄr frÄn varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker pÄ att det krÀvs utbildning pÄ kompensatoriska hjÀlpmedel och program för att hjÀlpen ska komma eleven till del.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrÄn varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med denna studie var att med hjÀlp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förstÄelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av sÀrskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien Àr kvalitativ dÀr fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

The aim of the study was to examine collaboration and professional perspectives on the best interest of the child in regards to working with unaccompanied asylum seeking children. Firstly, our result show that counselling is available for the unaccompanied children from case workers, staff, school counsellors and emergency psychiatric care. All of the participants in this study describe the need for long-term counselling for unaccompanied children, however, providing the long-term counselling is not the primary purpose of the organisations in question. Therefore an additional service-provider working with counselling is a necessity. Secondly, the study explores the participants? professional perspectives on the best interest of the child.

HÀlsa och idrott Àr idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sÀtter pressaktörer pÄ marknaden. Ett brett utbud och bra service förvÀntas oavsett vilken anlÀggning sombesöks vilket stÀller mycket höga krav pÄ bÄde anlÀggningar och aktörer. I mÄnga fall saknarkommuner resurser för att prioritera frÄgan och en lösning pÄ problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) dÀr en kommun ingÄr en samverkan med en privat aktör. DÄ det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumÀrkeÀmnar denna studie att undersöka hur tvÄ parter som ingÄtt OPS kan kommunicera sinidentitet pÄ ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.DÄ studien syftar till att undersöka tvÄ parter som ska rymmas inom ett varumÀrkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptÀckas och ÄtgÀrdas. DÄ en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvÀrsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkÀt samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansÄgs vara ett lÀmpligtstudieobjekt dÄ det Àr en idrottsanlÀggning som Àgs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS.

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i VÀxjö har hjÀlpt oss kartlÀgga skalvÀggars för- och nackdelar. FrÄn intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan dÀrifrÄn dragit slutsatser. Det Àr inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som Àr att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, Ärstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hÀnsyns till.Genom att planera bÀttre, öka förtillverkningen, skapa en bÀttre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, sÄ anser man allmÀnt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. DÄ man kan fÄ kortare byggtider och lÀgre totalkostnader. .

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa hur en handelsplats pÄverkas av nÀtverk och aktörer i samverkan. FrÄgestÀllningar: VÄra centrala frÄgor för denna uppsats kommer att vara: Varför vÀljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nÀtverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nÀtverk för handel? Resultat: Ur vÄra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder vÀljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det Àr en svag balans mellan det naturliga flödet, invÄnare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försÀmras. En annan anledning till att kunderna vÀljer att inte handla i Landskoran centrum Àr pÄ grund av den butiksdöd som finns.

Familjer som lever under pÄfrestning har ökad risk att utsÀtta sina barn för misshandel. Ett av mödravÄrdcentralens och barnavÄrdcentralens mÄl Àr att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte Àr att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmÄga om sina barn. Metoden Àr en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar pÄ frÄgorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmÄga och erbjuda stöd till familjer.

Bakgrund: FÄ barn föds varje Är med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsÀttning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och nÀrstÄende krÀvs och audionomen bör vara inlÀst pÄ hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och nÀrstÄende. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och nÀrstÄende spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrÄn litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och nÀrstÄende och barnet med dövblindhet samt se pÄ de karaktÀristiska kommunikationssÀtten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie dÀr kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnts.                                Resultat: TvÄ olika utbildningsmodeller hittades. En Äterkom i flera studier och byggde pÄ lÀmpliga samt olÀmpliga beteenden, en beskrev tillvÀgagÄngssÀtten i interaktionen. Ett varierat resultat pÄvisades hos pedagogerna/nÀrstÄende, mestadels positivt och ett fÄtal mindre optimala resultat.