Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters möte med och erfarenheter av att behandla patienter i vuxen Älder med diagnosen fetma. Studien genomfördes genom intervjuer av Ätta sjukgymnaster i Norrbottens lÀn. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier. Sjukgymnasternas erfarenheter av möten med patienter som har fetma, sjukgymnasters erfarenheter av samverkan med andra yrkesgrupper och sjukgymnasters erfarenheter av behandling av patienter med fetma. Resultatet visade att det var sÀllan som sjukgymnasterna fick en remiss med diagnosen fetma men att de trots det hade erfarenhet av att möta patienter med fetma i samband med att patienterna sökte sjukgymnast för besvÀr i rörelse och stödjeorganen.

I tidigare studier har det visat sig att uppbyggnaden av vĂ„rt samhĂ€lle uppdelat i sektorer Ă€r en av grundorsakerna till att det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att hitta vĂ€gar för samverkan, vilket Ă€r hinder för hĂ„llbar stadsutveckling. Även pĂ„ kommunal nivĂ„ arbetar man för att hitta former för att arbeta mer förvaltningsövergripande ur ett helhetsperspektiv men det gĂ„r lĂ„ngsamt.Syftet med examensarbetet Ă€r att belysa hur en komplex samhĂ€llsplanering och samhĂ€llsbyggnad kan organiseras för att realiseras pĂ„ bostadsomrĂ„desnivĂ„. Syftet Ă€r ocksĂ„ att i ett konkret fall göra en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ olika arbetsformer, projektarbetsformen och ett processorienterat arbetssĂ€tt. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att göra en analys med avseende pĂ„ resursanvĂ€ndning och kvalitĂ© som kan ligga till grund för val av framtida arbetssĂ€tt.Studien avgrĂ€nsas till att följa arbetet för framtagande av utvecklingsplan RĂ„neĂ„ med omland i LuleĂ„ kommun. De kvalitĂ©er arbetssĂ€tten analyseras mot Ă€r hĂ€mtade frĂ„n de direktiv och de förvĂ€ntningar pĂ„ arbetet som finns beskrivet i kommunens styrdokument och översiktsplan.I fallstudien beskrivs LuleĂ„ kommuns arbete med hĂ„llbar utveckling frĂ„n Vision LuleĂ„ 2050 till arbetet med lokala utvecklingsplaner i dag.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjÀnstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i Äldern 12-16 Är gÀllande droger. Studien Àr begrÀnsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gÀllande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjÀlp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar pÄ flera nivÄer, strukturell-, grupp-, och individnivÄ.

MÄlet med rapporten Àr att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras pÄ ett sÄdant sÀtt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera pÄ tre delar; samverkan som definition och uppfattning pÄ marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplÀgget inom denna utformas för att anbud med rÀtt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att fÄ samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mÄl, vilket ska gagna alla engagerade och dÀrmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmÀrksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka frÀmst Àr av vikt för en lyckad samverkan Àr förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frÄgor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten pÄ de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hÄlla 14 intervjuer, inkluderande bestÀllare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras Àr att uppfattningen om vad samverkan Àr och hur det bör anvÀndas Àr relativt enhetlig pÄ marknaden.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Fredrikson (2002) menar att förÀldrasamarbetet Àr viktigt i de övergripande samhÀllsmÄlen och att det Àr förskolan tillsammans med förÀldrarna som sak rusta barnet inför samhÀllet. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande mÄlen, Àven förÀldrasamarbetet. NÀr utgÄngspunkten för skolans arbete Àr demokrati, jÀmlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att förÀldrarna har hand om barnen hemma och sedan lÀmnar in barnen som ett slags föremÄl till förskolan dÀr det Àr personalens sak att fylla pÄ enligt samhÀllsmÄlen. det kan endast uppnÄs nÀr maÀnniskor har kontakt med varandra. LikavÀl som förÀldrar mÄste har kontakt med personalen och personalen med förÀldrarna mÄste förÀldrarna ocksÄ ha en inbördes kontakt, för deras barn pÄverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar förÀldrasamverkan i förskolan. För att fÄ en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollÀrare och förÀldrar, samt vilka samarbetsformer de anvÀnder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrÄn intervjuer frÄn de bÄda grupperna.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjÀnst besvarades frÄgestÀllningar som gÀller utgÄngspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgÄngsrika och vilka lÀrdomar som kan dras utifrÄn situationer dÄ stödet tillÀmpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgÄngspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit pÄ individuell nivÄ i det personliga mötet. UtgÄngspunkten Àr ocksÄ empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. FramgÄngsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhÀllsinstanser.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvÀgledarens eventuella samarbete med elevvÄrden. En av anledningarna till att jag valt detta tema Àr att det finns sÄ lite skrivet om Syv integrerat med elevvÄrden. Jag stÀller bland annat följande frÄgor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur stÀller man sig som Syv till det elevvÄrdande arbetet? Svaren till dessa frÄgor har jag samanstÀllt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till Àr att eleverna har en hel del förÀndringar framför sig som bör bejakas av relevant personal pÄ skolan..

ABSTRAKT Alvarsson, Helena (2007). Samarbetets för- och nackdelar i lÀrarkÄren. (Benefits and disadvantages of teacher staff cooperation). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete Àr att studera vilka för- och nackdelar samarbete i lÀrarlag i gymnasieskolan kan ha samt huruvida samarbete kan minska upplevelser av tidsbrist. Vidare Àr avsikten att arbetet ska ge förslag till förbÀttring inom omrÄdet.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran?s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate ?The Peace berets?, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government.

Scenskifte Àr ett utvecklingsprojekt pÄ uppdrag av Ystads Teater AB. Projektet har under vÄren 2005, i nÀra samverkan med teaterns styrelse och ledning, tagit fram koncept för Ystads Teaters verksamhet. Teatern har med hjÀlp av metoden Effektkarta förtydligat vad de vill skapa, varför verksamheten finns, för vem och hur resultatet ska Ästadkommas. De viktigaste mÄlgrupperna för Ystads Teater blev: Barn- och ungdomar, Dagens trogna publik, Arrangörer, SÀllanbesökare och NÀringslivet. Ystads Teater vill vara en magnifik helhetsupplevelse, öppen mötesplats, nav och symbol för scenkonst i sydöstra SkÄne.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

As a result of today`s competitive situation, the demand on the rapid development of research has increased. Both universities and companies are realizing the importance of a functioning and well-developed cooperation. A close collaboration and communication between universities and the business community has in many studies been shown to be very important for business development and knowledge transfer. The purose was to examine how communication and collaboration between universities and industry can be developed and strenghthen on the basis of innovative thinking. In order to initially identify the perceived problems the authors studied how communication and cooperation manifests itslelf today between the two parties, what does not work and how the existing tools for communication and collaboration look like today.