Syftet med studien Ă€r att studera vilka uppfattningar som pedagoger i förskola och pedagoger i förskoleklass har kring överlĂ€mning av information. Undersökningen fokuserar pĂ„ hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med detta och hur de ser pĂ„ kommunikationen mellan varandra. Även vilken information som de anser Ă€r relevant att ge vidare och varför information ska ges vidare dĂ€r bĂ„de fördelar och nackdelar tas upp. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes i VĂ€sternorrlands lĂ€n, i tvĂ„ olika kommuner. Fyra av intervjuerna skedde med förskolepedagoger och tre med förskoleklasspedagoger.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka idrottslÀrares instÀllning till friluftsliv som metod för att uppnÄ mÄlen i Lpo94 rörande natur och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar:·        Vad anser lÀrarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lÀrarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lÀrarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lÀrarna att det finns möjlighet att anvÀnda friluftsliv som metod för att vÀcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare med varierande Älder och tid i yrket och frÄn olika lÀn i Sverige. Samtliga lÀrare var verksamma i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger pÄ att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLÀrarna var positiva till att anvÀnda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det gÄr kraftigt isÀr med hur verkligheten ser ut i skolorna. LÀrarna nÀmner brist pÄ tid, pengar, samarbetssvÄrigheter med andra lÀrare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utstrÀckning.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. ItÂŽs done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other?s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews.

Denna studie behandlar hur frÄgor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystads kommun. Den behandlar Àven turerna kring den juridiska process som uppstod dÄ Ystad kommun sökte tillstÄnd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring vid erosionsdrabbade omrÄden. Syftet har varit att utreda vilka mÄl de olika aktörerna i frÄgan har haft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien har i första hand bestÄtt av en textstudie av material frÄn tillstÄndsprocessen samt kvalitativa intervjuer med representanter frÄn LÀnsstyrelsen i SkÄne, Ystad kommun och Lunds Tekniska Högskola. Resultaten frÄn studien visar att de olika aktörernas mÄl Àr förenliga men ofta otydligt preciserade. Tydligare mÄl och bÀttre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindra konflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster..

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förvÀntningar det finns pÄ personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgrÀnsade arbetet genom att fokusera pÄ förskollÀrarna, fritidspedagogerna och grundskolelÀrarnas förvÀntningar, Àven fast vi vet att det finns mÄnga andra som har förvÀntningar pÄ den personal som arbetar i förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förvÀntningar riktas mot personalen i förskoleklass frÄn avlÀmnande förskollÀrare och mottagande lÀrare i grundskolan? Vilka förvÀntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig sjÀlva? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ ut sÄ mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lÀrarna. Vi intervjuade tvÄ förskollÀrare som var avlÀmnande lÀrare, en fritidspedagog och en förskollÀrare som arbetade i förskoleklassen och tvÄ grundskollÀrare som var mottagande lÀrare.

I socialt arbete, men Àven i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkÀnslighet nÀr det gÀller sÀttet att organisera. Beroende pÄ vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt bestÀllar-utförarmodell, geografiska ansvarsomrÄden, eller renodlade facknÀmnder med dÀrtillhörande förvaltningar, men Àven i en rad hybridmodeller, framför allt i övergÄngsfasen mellan tvÄ modeller. För dem som arbetar i en organisation som Àr under förÀndring kan detta vara en omvÀlvande upplevelse, bÄde pÄ gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförÀndringar inom socialtjÀnsten utifrÄn ett första linjens chefsperspektiv..

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Byggbranschen har lÀnge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gÀller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer sÄvÀl frÄn politiker som frÄn Àgare och kunder. En utveckling för att förnya och förbÀttra branschen pÄgÄr sedan en tid tillbaka dÀr ett antal organisationer arbetar med förÀndrings- och förbÀttringsarbete. SjÀlva byggprocessen Àr hÀr av central betydelse dÀr en stor förbÀttringspotential finns.

Hem och förskola Àr ett av lÀroplanens omrÄden dÀr avsevÀrda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring förÀldrasamverkan har satts igÄng i förskoleverksamhet. DÀrför har vi valt att vÄrt examensarbete skall handla om det hÀr Àmnet. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur pedagoger och förÀldrar resonerar kring samverkan i förskolan. FrÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar pedagoger kring förÀldrasamverkan samt vilka strategier anvÀnder de för att skapa förutsÀttningar för förÀldrars delaktighet och inflytande? Hur ser förÀldrar pÄ sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Each municipality in Sweden have to offer all children a place in a pre-school class starting the autumn term of the year the child turns six until it starts compulsory school. Despite the fact that it is a non-compulsory education, 95 % of all six-year-olds attend pre-school class.The purpose of this study has been to explore how pre-school and compulsory schools organize the pre-school children?s transition to pre-school. It also aims at examining how teachers? co-operate in order to fulfill the commission of the national curriculum and how they make a smooth transition to the new school for the children.Research questions: In what way do teachers in pre-school and compulsory school co-operate in in order to make the children?s transition easy? What part of the process and which operators are most important for the children in the transition? To what extent does the school organization fulfill the commission of the national curriculum regarding co-operation between pre-school and compulsory school?To answer these questions I have used a qualitative method where I have made seven interviews as well as a text analysis of annual reports from the studied schools.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex förÀldrar uppfattar begreppet förÀldrasamverkan. Till hjÀlp att undersöka detta anvÀndes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med förÀldrar frÄn samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, förÀldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att pÄverka förskolan. FörÀldrarna ansÄg alltsÄ att det var viktigt att deras barn hade det bra pÄ förskolan. Begreppet kunde ocksÄ betyda förÀldragemenskap mellan förÀldrarna pÄ förskolan.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..